Riksdagen uppmanar regeringen att införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men de två regeringspartierna är kritiska till förslaget.
Detta är andra gången en riksdagsmajoritet uppmanar regeringen att införa skriftliga ordningsomdömen i högstadiet och gymnasiet.
Även denna gång består majoriteten i riksdagens utbildningsutskott av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centern, Liberalerna och Sverigedemokraterna.
– Vi har stora ordningsproblem i svensk skola och det går ut över de absolut svagaste eleverna. Ordningsbetyg är ett instrument för att komma till rätta med det, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund.
Ökar bördan
Många i lärarkåren är inte övertygade om att ordningsomdömen är en effektiv åtgärd.
– Så sa man också när det gäller att skriva in elevernas skolk i betygen och då var det också stora protester från lärarkåren. Nu har det genomförts. På många skolor har skolket minskat efter detta, säger Björklund.
Han räknar med att regeringen nu lyssnar på riksdagsmajoriteten och uppger att riksdagens tålamod är på upphällning.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är emot förslaget.
Både utskottsordförande Gunilla Svantorp (S) och den förre utbildningsministern Gustav Fridolin (MP) anser att ordningsomdömen bara ökar lärarnas administrativa börda, eftersom lärarna då får ägna tid åt att sätta omdömen även på elever som inte behöver det.
Frågan utreddes
– Vi kommer inte lösa någonting med att öka lärarnas administrativa börda, säger Svantorp.
Förra gången riksdagen uppmanade regeringen att införa skriftliga ordningsomdömen var under den förra mandatperioden.
Den dåvarande utbildningsministern Gustav Fridolin tillsatte då en rättslig utredning. Den kom fram till att det inte fanns något hinder för en skola att göra en skriftlig återkoppling i till exempel en elevs individuella utvecklingsplan. Därför gick inte regeringen vidare med förslaget den gången.
Detta är inte lösningen på skolans ordningsproblem. Lösningen är att stoppa nedskärningarna i skolan, att lärarna får tillräckligt med tid för sitt uppdrag och att man har mer tid för dem som behöver det mest, säger Fridolin.
Oklarheter finns
Det är oklart exakt hur det skriftliga ordningsomdömet ska utformas. I uppmaningen till regeringen, det så kallade tillkännagivandet, står:
”För ett stärkt fokus på ordning och reda anser utskottet att det ska vara möjligt för skolor att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Ordningsomdömet ska inte ingå i slutbetyget.”
– Det råder olika tolkningar om det ska vara obligatoriskt för alla skolor att införa sådana skriftliga omdömen.
Jag tycker att det ska vara lika i alla skolor när det gäller betygen, säger den moderata ledamoten i utbildningsutskottet, Kristina Axén Olin.
Det är också oklart om ordningsomdömet ska skrivas in i terminsbetyget eller till exempel skickas hem separat.
Axén Olin passar på att ge Liberalerna en känga. Hon tycker att det är märkligt att L inte såg till att skriftliga ordningsomdömen var med i det så kallade januariavtalet mellan den rödgröna regeringen och C och L.
Liberalernas partiledare Jan Björklund uppger att han inte drev skriftliga ordningsomdömen i förhandlingarna om januariavtalet, eftersom han var medveten om att det finns en majoritet i riksdagen som kan driva igenom frågan.
