Terroristen i Nya Zeeland inspirerades av skolattacken i Trollhättan 2015. I Sverige har den svenske gärningsmannen bakom attacken hela tiden bara betraktats som skyldig till ett hatbrott, inte till terrorism.
Vit makt-terroristen i nyzeeländska Christchurch ville ha internationell uppmärksamhet kring sitt moskéattentat tidigare i mars. Det var därför han hade skrivit namn på utländska offer och terrorister, som han både ville hämnas och hylla, på sina vapen och i sitt manifest.
Svenske Anton Lundin Pettersson, som 2015 dödade tre personer med invandrarbakgrund i en svärdattack mot en skola i Trollhättan, nämndes. Han skyllde dådet på den svenska invandringspolitiken. Myndigheterna rubricerade det dock inte som ett terrordåd, utan bara som ett hatbrott. I Säkerhetspolisens rapport om våldsbejakande extremism från 2016 nämndes inte Lundin Pettersson över huvud taget, som ett exempel på terrorism i Sverige. Sofia Hellqvist, pressekreterare vid Säkerhetspolisen, säger att det inte är deras uppgift att bedöma vad som är ett terrorbrott.
– Vi försöker förebygga och förhindra ideologiskt motiverade brott. Men det är inte Säkerhetspolisen som sätter brottsrubriceringen, utan det är åklagaren som beslutar vad som lever upp till nivån för ett terrorbrott.
Före den attacken på Drottninggatan 2017 hade alla politiskt motiverade mord i Sveriges moderna historia begåtts av personer från vit makt-miljön. Sofia Hellqvist säger att Säpo inte vet hur många mord det rör sig om.
