Riksrevisionen har granskat den svenska trångboddhetsnormen, och undersökt hur trångboddas hälsa och skolbetyg påverkas av att bo trångt. I dag anses en familj trångbodd om varje barn inte har eget sovrum. De vuxna i hushållet kan dock dela sovrum.

Bakom undersökningen ligger en oro för att smittspridning, störd sömn och orolig hemmiljö skulle påverka hälsa och skolresultat.

– Vi har undersökt antal dagar för inläggning på sjukhus, vab-dagar, uttag av sjukförsäkring och skolbetyg i årskurs nio och i gymnasiet, berättar Cecilia Enström Öst, projektledare på Riksrevisionen.

Men det visar sig att trångboddheten inte haft någon påverkan på detta, förklarar hon.

Generös norm

– Utifrån risker kopplade till hälsa och skolresultat är normen generöst satt.

Normen om ett sovrum per barn kom 1975, då det rådde en helt annan bostadsmarknad, påpekar hon.

Nu tycker Riksrevisionen att trångboddhetsnormen bör ses över.

– Vi har landat i slutsatsen att man bör förtydliga hur trångboddhetsnormen ska se ut, och hur den ska följas.
Som det är nu är detta en smula diffust, konstaterar hon.

Riksdag och regering säger sig tycka att trångboddhet är viktigt att stävja, men exempelvis Socialtjänsten följer inte den norm som gäller.

– Det krävs mer tydlighet. Olika krav kräver olika satsningar, och kostnaderna för dem skiljer också, liksom hur satsningar ska följas upp.

Extrem trångboddhet

Fast denna undersökning gäller bara trångboddheten enligt vår nuvarande norm, förklarar hon. Den nya extrema trångboddhet som har blivit allt vanligare bland exempelvis nyanlända är en helt annan sak.

– Där finns det inte ens någon norm. Vi tycker att den extrema trångboddheten måste definieras och följas upp, säger Cecilia Enström Öst.