Zoom

Nya lösningar kan spola bort problemen

Chefen för byggnadskontoret i Helsingborg i en rapport 1904: ”När man är i det lyckliga läget att ha sundet och så godt som hela Kattegatt till sådant förfogande, är det meningslöst att tala om förorening af den vattensamling som upptar ledningarna.

Vattenklosetten har ibland kallats ett civilisatoriskt misstag på grund av sin negativa inverkan på miljön. Nu testas flera lösningar för att se vilka som kan bidra till att komma tillrätta med främst resursslöseriet av vatten och näringsämnen.

När vattenklosetten började erövra amerikanska och europeiska storstäder under 1900-talets början var den i första hand en möjlighet att förbättra de sanitära förhållandena i de växande städerna. Det var inte helt ovanligt att sjukdomar som kolera spreds genom dricksvatten som infekterats av närliggande latriner och tvättplatser. Huruvida vattenklosetten var en bra lösning var inte självklart för alla utan diskuterades i både tidningsartiklar och utredningar runt om i Sverige.

Främst fanns det en viss oro för förlusten av gödningsämnen som den medförde. Även eventuella miljöproblem togs upp i diskussionerna men uppfattades till en början inte som ett lika allvarligt problem som resursslöseriet med vatten och näringsämnen. Det var först under 1930 och 1940-talen när badvattnet i de vattendrag där avloppsvattnet leddes ut blev otjänligt som de första svenska reningsverken började installeras.

För hundra år sedan gjorde vattenklosetten sitt intåg i de svenska hemmen, först i storstäderna. Livet blev mycket enklare för många. Foto Jan Holmlund / TT Foto:
Under 1930 och 1940-talen började reningsverk installeras när badvattnen blev otjänliga. I dag används avancerad teknik för att rena vattnet från våra moderna toaletter. Foto. Hasse Holmberg/TT Foto:
Öppna i helskärm
1 / 2

Farhågor besannades

På grund av farhågorna som lyftes redan vid vattenklosettens intåg, att värdefullt dricksvatten används till att spola bort toalettavfall och att näringsämnena som skulle kunna användas som gödsel i jordbruket istället spolas ut i vattendrag och hav och orsakar övergödning, har den ibland kallats för ett civilisatoriskt misstag.

Vattnet från toaletterna blandas även med avfall från industrier, trafik och jordbruk vilket gör att det rötslam som bildas inte alltid kan användas som växtgödning på grund av sitt höga giftinnehåll. I dagens reningsverk krävs också mer och mer avancerad teknik för att förhindra att bland annat medicinrester når våra hav och vattendrag.

För Oceanhamnens avloppssystem byggs tre separata avloppsledningar för svartvatten (toalett), matavfall (via köksavfallskvarn) och gråvatten (bad, dusch, tvätt)
För Oceanhamnens avloppssystem byggs tre separata avloppsledningar för svartvatten (toalett), matavfall (via köksavfallskvarn) och gråvatten (bad, dusch, tvätt). En värmepump kommer återvinna värme från gråvattnet och sedan ska värmen i sin tur användas till att återvinna näringsämnen från avloppsvattnet. Illustration: NSVA

Miljöexpert

Anders Finnson är miljöexpert på Svenskt vatten. Han har arbetat med vattenfrågor sedan 1990-talet och har sett en stor förändring i hur frågorna hanteras och diskuteras sedan dess.

– Vatten är ohyggligt spännande att jobba med, den resa som en vattendroppe gör genom landskap och stad berör så många vetenskaper och det tillkommer hela tiden nya kunskaper som kan hjälpa oss att förstå. I takt med det adderas även miljö och hållbarhetsfrågorna och handlar i dag om allt ifrån kemikalie och klimatfrågor till kretslopp av näringsämnen och övergödning, säger han.

På frågan om han skulle kalla vattenklosetten ett civilisatoriskt misstag svarar Anders Finnson att han tycker den benämningen känns lite historielös.

– Det gäller att sätta sig in hur fruktansvärt äckligt det var i städerna förr, när vattenklosetten kom var den ett tillgängligt sätt att bli av med stank, flugor och risk för smittspridning från all öppen latrinhämtning. Vattenklosetten är inte alls den perfekta lösningen men mänskligheten har historiskt sett varit dålig på att hoppa jättestora steg som är helt rätt från början utan provar sig fram med olika lösningar, säger han.

Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt Vatten ser en stor skillnad i hur vattenfrågorna hanterats de senaste trettio åren
Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt Vatten ser en stor skillnad i hur vattenfrågorna hanterats de senaste trettio åren. Foto: Jennie Krook

Källsorterande avlopp

Efterhand som problemen med vattenklosetten aktualiserats börjar det återigen bli dags att prova nya lösningar. Detta för att se vilka möjligheter som finns för att komma tillrätta med främst resursslöseriet av vatten och näringsämnen. Exempelvis byggs ett sorterande avloppssystem i den nya stadsdelen Oceanhamnen i Helsingborg.

Där kommer vattnet från vakuumtoaletter, bad, dusch och tvätt respektive matavfallet att ledas bort i tre separata ledningar. Sedan ska de tas om hand i nybyggda anläggningar för att kunna användas för biogasproduktion, växtnärings och värmeåtervinning (se grafik).

Tomta gård har en hygieniseringsanläggning, det vill säga att toalettvattnet lagras under så lång tid att eventuella salmonellabakterier oskadliggörs och används sedan som gödning på gårdens åkrar i närområdet
Tomta gård har en hygieniseringsanläggning, det vill säga att toalettvattnet lagras under så lång tid att eventuella salmonellabakterier oskadliggörs och används sedan som gödning på gårdens åkrar i närområdet. Foto: Lasse Fredriksson

Liknande lösningar

Enligt Hamse Kjerstadius, utvecklingsingenjör och projektledare för Nordvästra Skånes vatten och avlopp (NSVA, byggs det liknande lösningar i Hamburg, Amsterdam, Gent och andra europeiska städer, men anledningarna till att de byggs varierar lite från land till land.

– I Sverige har vi fokuserat mycket på återvinning av näringsämnen eftersom alla jordbrukets makronäringsämnen i handelsgödsel är fossila eller fossilberoende i dag. Men i Amsterdam och Gent handlar det mycket om minskade ekonomiska kostnader och i Hamburg minskad energiåtgång. Det är intressant att flera valt samma lösning även om vi har olika problem att lösa. Men den gemensamma nämnaren är att man ser en rad miljöfördelar när man börjar källsortera avlopp. Lite som man ser när man började källsortera avfall för 30–40 år sedan, säger han.

Enligt Hamse Kjerstadius används inte vår nuvarande vattenlagstiftning för att öka återvinningen av resurser från avlopp, trots att lagen ger utrymme för detta.

– Eventuella extraherade produkter från avfallet, som näringsämnen, är fortfarande avfall, även om vi återvinner näringsämnen till produkter som tekniskt sett är att likställa med mineralgödsel, säger han.

NSVA har konsulterat jurister, via EU:s så kallade end of waste-kriterier, för att undersöka de juridiska möjligheterna att omvandla de återvunna näringsämnena till produkter för att öka värdet av dem.

– Just återvinningen av kväve ser vi som en av de största miljövinsterna med det källsorterande systemet, säger han.

Anders Finnson hoppas att källsorterande avloppslösningar, som det som byggs i Oceanhamnen i Helsingborg kommer att ta över vid nybyggnation framöver.

– Hållbarhetsmässigt kommer det nästan aldrig bli rimligt att gräva upp fortfarande fungerande ledningar och riva upp hela stadsdelar men i takt med att det byggs nytt kan vi få parallella system, ett med befintlig struktur och ett med sorterande avloppssystem och i och med det avlastas befintliga reningsverk mer och mer, säger han.

Enligt Håkan Jönsson, professor i miljöteknik med inriktning mot teknik och system för kretslopp och biologiskt avfall vid SLU, innehåller jord fler nedbrytande mikroorganismer än vatten
Enligt Håkan Jönsson, professor i miljöteknik med inriktning mot teknik och system för kretslopp och biologiskt avfall vid SLU, innehåller jord fler nedbrytande mikroorganismer än vatten. Foto: Julio Gonzalez, SLU

Politisk vilja

En annan, mindre tekniskt komplicerad lösning har testas i Mungaområdet norr om Västerås som länge varit ett sommarstugeområde har det tidigare saknats ett kommunalt va-system.

Där har Mälarenergi byggt två avloppsledningar, en för bad, disk och tvättvatten och en för toalettvatten. Toalettvattnet hygieniseras på Tomta gård utanför Munga och används sedan som gödning på gårdens åkrar i området. Vattnet från bad, disk och tvätt renas i en markbädd innan det får rinna tillbaka ut i naturen via vattendrag.

– Det är viktigt att det finns sådana här exempel i Sverige, att vi framöver inte enbart behöver åka till Holland och Tyskland för att lära oss, säger Anders Finnson.

Han ser flera gemensamma nämnare till att just de här två projekten blivit av.

– I dessa kommuner har det funnits en tydlig politisk vilja till nya lösningar och projekten har drivits av duktiga eldsjälar med en stark organisation omkring sig, säger han.

Många bra tekniker

För de privatpersoner som vill installera mindre enskilda avloppsanläggningar med kretsloppstänk och mindre, eller ingen vattenåtgång, finns det många bra tekniker enligt Håkan Jönsson, professor vid Kretsloppstekniksgruppen vid vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Som exempelvis källsorterande klosettvattensystem med extremt snålspolande toaletter som vakuumtoaletter, urinsorterande toaletter eller torrtoaletter. Om man bor i ”rätt kommun”.

– Vilka enskilda avloppslösningar som godkänns i olika kommuner beror i stort sett på vilken inställning miljöchefen i kommunen har till dem, säger han.

Han nämner Uddevalla och Södertälje som två exempel på kommuner som uppmuntrar och godkänner lösningar med vakuumtoaletter och återvinning av växtnäring i enskilda anläggningar.

Kretsloppsteknikgruppen vid SLU arbetar med forskning på återvinning av växtnäring från stad till land. Just nu undersöker de möjligheten att omvandla urin till ett gödselpulver genom torkning. Då bevaras cirka 80 procent av kvävet och all fosfor och all kalium, som alla är intressanta ur näringssynpunkt för lantbrukare.

– Vi är ännu inte i en situation där vi får betalt för den här typen av gödsel. Det jag hoppas på, speciellt som det kan ligga i framtiden, är moderniserade regler där ekologiska lantbrukare tillåts att använda källsorterad urin.

När den blir certifierad ökar efterfrågan från lantbrukare, säger han.

Återanvändning av toalettvatten och urin inom jordbruk kan ibland vara en känslig fråga där farhågor om eventuella läkemedelsrester ibland lyfts upp. Enligt Håkan Jönsson finns det mycket bättre möjligheter för nedbrytning av medicinrester i jord än i vatten.

– En kubikmeter jord har fler nedbrytande mikroorganismer än en kubikmeter vatten. Jag känner inte till något fall där läkemedelsrester mätts upp i grödor som gödslats med källsorterad urin, tvärtom visar studier att risken är försumbar, säger han.

Framtida utmaningar

Inför framtidens utmaningar tror Anders Finnson på Svenskt vatten att vi kommer att få vänja oss vid den typen av lösningar.

– Det finns i allmänhet gott om vatten i norra Sverige och ont om vatten i sydöstra Sverige inklusive på Gotland och Öland. Om det ska lösas på ett hållbart sätt kommer vi att behöva återanvända renat avloppsvatten till jordbruket, det har Region Gotland redan genomfört i Roma och VA Syd och Kalmar vatten redan börjat titta på. Det görs i exempelvis Spanien, Italien och Grekland men i Sverige finns en lite ovana och rädsla för metoden som vi behöver komma förbi genom bra regelverk, dialog och kunskap, avslutar han.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV