Tillstånd att kameraövervaka och hårdare straff. I tisdags svarade inrikesminister Mikael Damberg (S) på vad som görs för att stoppa djurrättsmotiverad brottslighet.
Efter Göteborgs-Postens artikelserie om hot mot bönder skrev Magnus Oscarsson (KD) och Alexandra Anstrell (M) interpellationer som inrikesminister Mikael Damberg svarade på i tisdags. Oscarsson och Anstrell undrade vad regeringen gör för att stoppa ”djurrättsterrorismen”. Mikael Damberg svarade att hot aldrig är acceptabelt, att polisen tar brotten på stort allvar och att flera åtgärder redan har gjorts.
– Kameraövervakning i samband med jordbruksverksamhet kommer nu att kunna genomföras utan tillstånd. Den 1 juli 2017 höjdes dessutom minimistraffet för grovt olaga hot. Samma datum gjordes även lagändringar rörande skadegöreselsebrott. På frågan om regeringen har tänkt förstärka polisens befogenheter, ge djurrättsmotiverad brottslighet en särskild brottskod samt öka antalet poliser på landsbygden svarade Damberg att det framför allt är en fråga för Polismyndigheten, men att åtgärder har gjorts även där.
– Med den nya satsningen på poliser kommer en bättre lokal närvaro att prioriteras, sade inrikesministern.
Både Oscarsson och Anstrell framförde i sina interpellationer att den djurrättsmotiverade brottsligheten har ökat kraftigt.
Enligt en undersökning från 2018 gjord av Lantbrukarnas riksförbund har cirka två procent av de svarande lantbrukarna blivit utsatta för ”hot via telefon, sociala medier, mail/brev med trolig eller säker koppling till djurrättsaktivism”. Siffran var tre procent i undersökningen som gjordes 2016. Att lantbrukare utsätts för hot- och våldsbrott är mer ovanligt än för förvärvsarbetare, där siffran är fem procent enligt statistik från SCB.
