Den mördade reporterns juridiska ombud Sammy Darko berättar över telefon att flera personer blev vittne till mordet. Ghanas presskår och internationella människorättsgrupper kräver nu att händelsen blir ordentligt utredd av polisen och att rättvisa skipas.
– Jag är bedrövad eftersom en briljant, hängiven och ung journalists liv blev alldeles för kort. Och jag är arg eftersom journalister i Ghana aldrig kan känna sig trygga, trots att vår roll är tydligt angiven och skyddad i landets konstitution, säger Emmanuel Dogbevi, som är chefredaktör vid Ghana Business News.

Det hör inte till vanligheterna att reportrar utsätts för dödligt våld i Ghana. Det enda tidigare kända fallet sedan 1992 gäller radiojournalisten George Abanga som även han sköts till döds från nära håll, 2015. Radioreportern hade bland annat bevakat politiska konflikter samt en konflikt mellan bönder i västra Ghana innan han mördades. Hittills har ingen ställts till svars för det mordet.

Engagemang på sociala medier

En annan attack som landets polis lovat att utreda grundligt gäller journalisten Latif Iddrisu. Han uppger att han i mars förra året fördes till en polisstation och misshandlades av en grupp poliser efter att han ställt frågor om en pågående protest. Tilll CPJ uppger Latif Iddrisu nu att de skallskador han ådrog sig gett bestående men. Efter händelsen engagerade sig många kollegor och vanliga medborgare i hans fall via sociala medier, men hittills har ingen blivit åtalad.

Många har också engagerat sig i mordet på Ahmed Hussein-Suale Divela. Vittnen uppger enligt hans juridiska ombud Sammy Darko att de sett de misstänkta mördarna röra sig i området under flera timmars tid, innan dådet inträffade.

De båda männen betedde sig på ett sätt som den redaktion han tillhörde, Tiger Eye Private Investigations, som leds av journalisten Anas Aremeyaw Anas, sedan länge lärt sig att se upp för.

Den mördade journalisten berättade för CPJ att han fruktade för sitt liv efter att parlamentsledamoten Kennedy Agyapong i maj och juni förra året riktat flera hot mot honom via tv- och radiokanaler.

Politikern gick till hård attack mot redaktionens metoder, att med hjälp av dolda kameror avslöja korruption, och han visade i en tv-sändning upp bilder på Ahmed Hussein-Suale Divela samtidigt som han uppmanade tittarna att attackera honom.

Ångrar sig inte

Hittills har parlamentsledamoten inte utsatts för några reprimander av parlamentet för sin utspel, och han har inte velat svara på några frågor från CPJ sedan mordet begicks. Men till en lokal tv-kanal har han sagt att han inte ångrar att han visade upp bilder på den mördade journalisten.

Polisen uppger att de talat med Kennedy Agyapong samt med Kwesi Nyantakyi, som tidigare var ordförande för Ghanas fotbollsförbund, GFA, och att de följer upp ”viktiga ledtrådar”.

Politikerns attacker gjordes dagar innan premiären av en dokumentär som gjorts av Anas Aremeyaw Anas och i vilken den tidigare GFA-chefen ses ta emot en stor muta. Avslöjandet ledde till att han blev utesluten på livstid av Internationella fotbollsförbundet, Fifa, och det ingår också i pågående korruptionsutredning.

Ghanas informationsminister Oppong Nkrumah har uppgett till CPJ att myndigheterna arbetar för att mordet på journalisten ska bli utrett, men att det ännu inte går att säga huruvida det hängde samman med hans journalistiska arbete.

I maj förra året samlades journalister från olika delar av Afrika i Ghanas huvudstad för en konferens där de diskuterade mediernas roll som granskare av makten. Det skedde i samband med Pressfrihetens dag. En av talarna vid mötet var Ghanas president

Nana Akufo-Addo som uppmärksammade att hans land betraktas som ett av de tryggaste i Afrika för journalister. Han lyfte även fram vilken viktig roll medierna har i en välfungerande demokrati.

”Kommer undan med det”

Journalisten Latif Iddrisu sade i samband med konferensen att han hoppades att reaktionerna på det polisvåld han drabbats av skulle följas av en ny diskussion om pressfriheten i landet. Men i dag är han mindre optimistisk.
– Om polisen hade agerat mot de kollegor som attackerade mig så hade det skickat ut ett viktigt budskap. Men eftersom inget skedde har folk fått för sig att de kan bryta mot lagen och attackera journalister, till och med mörda en journalist, och komma undan med det. Nu har en broder och kollega kallblodigt skjutits till döds. Det är hjärtskärande, säger han.

Även Emmanuel Dogbevi, vid Ghana Business News, befarar att de attacker som begåtts mot journalister utan att någon ställts till svars ska leda till mer våld.
– Tyvärr känner jag mig inte säker på att staten kan eller är beredd att skydda mig – fallet med Latif Iddrisu säger allt.

Fotnot: Jonathan Rozen bevakar situationen i Afrika för pressfrihetsorganisationen Kommittén för skydd av journalister, CPJ.

Det kallas Slapp (strategic litigation against public participation), eller munkavleprocesser, när journalister och aktivister stäms på stora belopp för att sätta stopp för eller misstänkliggöra deras avslöjanden. Både den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia och slovakiska journalisten Ján Kuciak jobbade med granskningar av korruption och organiserad brottslighet. Båda hade också ett flertal så kallade Slapp-stämningar emot sig när de mördades för sina avslöjanden.

Förfarandet har blivit allt vanligare enligt Coalition against Slapps in Europe (Case), ett nätverk av civilsamhällesorganisationer som ser stora hot mot demokrati och yttrandefrihet med metoden, och därför arbetar för att motverka konsekvenserna. 2022 nåddes enligt Case en kulmen i utvecklingen med 161 Slapp-stämningar.

I april samma år la EU-kommissionen fram ett förslag på hur missbruket av rättsprocesser kan hanteras, det så kallade antislapp-direktivet. Det kallas även Daphnelagen, då Caruana Galizia hade 48 stämningar mot sig när hon mördades. En av dem låg Maltas dåvarande premiärminister Joseph Muscat bakom. Och enligt tidningen Journalisten är flera av stämningarna är fortfarande aktiva, nu riktade mot dödsboet och Daphne Caruana Galizias barn. Men då det handlar om en maltesisk journalist som stämts i maltesisk domstol kommer den nya lagen sannolikt inte åt saken, eftersom den endast reglerar gränsöverskridande Slapp-stämningar.

Sveriges ordförandeskap för EU kritiserades våren 2023 för att ha vattnat ur lagförslaget. Det togs fram på uppmaning av EU-parlamentet, vars förhandlare under en nattmangling i slutet av förra veckan alltså blev överens med medlemsländernas förhandlare om hur en slutgiltig lag ska se ut.

Domstolar är ”ingen lekplats”

Enligt Timo Wölken, en tysk socialdemokrat som lett förhandlingarna från EU-parlamentets sida, stod de långt ifrån varandra från början, men lyckades nå en kompromiss till slut, rapporterar EU-portalen.

– Dessa stämningar är ett hot mot vår demokrati, sade Wölken vid en pressträff om uppgörelsen och betonade att medlemsländernas rättssystem inte ska ”användas som en lekplats för dem som försöker undvika offentlig granskning och ansvarsutkrävande”.

På andra sidan förhandlingsbordet, som representant för medlemsländerna, satt Félix Bolaños, justitieminister i Spanien.

– Våra demokratier är i fara när rika och mäktiga kan tysta kritiker i domstol bara för att de uttalar sig om frågor av allmänt intresse. Med denna nya lag försvarar EU journalister och människorättsförsvarare mot ogrundade och oegentliga domstolsförfaranden, sade han på pressträffen.

Möjliggör kompensation

Såväl journalister och medieorganisationer som aktivister, akademiker, konstnärer och forskare omfattas av uppgörelsen. I den finns regler om möjlig kompensation den som utsätts för en Slapp-stämning, i form av finansiellt, rättsligt och psykologiskt stöd.

Medlemsländerna får enligt uppgörelsen inte erkänna Slapp-domar från tredje land, så länge de inte skulle erkännas i medlemlandet i fråga. Europaportalen skriver att det är vanligt att stämningar mot journalister görs från länder där de har svagare skydd. Som exempel lyfts Monacoregistrerade affärsmannen Svante Kumlin, som stämde journalisterna Per Agerman och Annelie Östlund på finanstidningen Realtid sedan de granskat hans företag.

Med hjälp av den nya lagen ska den som utsätts för Slapp-metoden kunna be en domstol att avskriva uppenbart ogrundade stämningar. Och domstolen ska kunna ålägga den som ligger bakom att stå för samtliga rättegångskostnader, inklusive försvarets.

Daphne Caruana Galizia-stiftelsen välkomnar beskedet i ett inlägg på X, tackar initiativtagaren Vera Jourova, vice ordförande i EU-kommissionen, och skriver vidare att man tillsammans med Case-nätverket ser fram emot att analysera den slutliga direktivtexten.

Nu väntar det formella antagandet av lagen, som sedan ska införas i medlemsländerna inom två år.

Så sent som den 15 november klubbades det nya mediestödet, som ska ersätta tidigare stödformer för svenska medier, i riksdagen. Både sena besked och vad som sedan tidigare varit känt om utformningen av stödet har redan lett till neddragningar och farhågor om tidningsnedläggningar, något som Syre rapporterat om tidigare.

Att stödet behövt godkännas av Europeiska kommissionen är också en faktor i beslutsprocessen. Två veckor efter riksdagsbeslutet, den 30 november, gav kommissionen sitt klartecken.

I en kommentar efter EU-beslutet avfärdar kulturminister Parisa Liljestrand (M) branschens kritik för att så mycket varit osäkert in i det sista, rapporterar TT.

”Det har varit tight från start men processen har inte kunnat påskyndas mer än vad vi gjort”, skriver hon.

I ett uttalande på regeringens hemsida beskriver hon bevekelsegrunderna för utformningen av förordningen, som beslutades vid det extrainsatta regeringssammanträdet på fredagen:

– Utgångspunkten har hela tiden varit ett teknikneutralt system som riktas mot de medier som verkligen behöver stöd. Detta för att främja en mer långsiktig bärkraft, även för små aktörer. Utifrån ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att värna den lokala journalistiken i hela landet, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

På regeringens hemsida finns frågor och svar om innehållet i förordningen, som nu analyseras på berörda redaktioner runt om i landet, vilket även gäller Syre.

Den nya lagstiftningen om mediestöd träder i kraft 1 januari 2024. Förordningen är ännu inte offentliggjord, men kommer enligt regeringen ”att kungöras i närtid och finnas tillgänglig på svenskforfattningssamling.se”.

Tranås-Posten läggs ned till följd av det nya mediestödet, uppger Bonnier News.

– Vi hade fått en minusaffär för Tranås-Posten redan under nästa år och den affären hade sedan gradvis försämrats, säger Carl-Johan Bergman, chef för redaktionell verksamhet på Bonnier News Local, till Journalisten.

Den 27 december kommer sista numret av Tranås-Posten, som grundades för 105 år sedan, kommer