Radar

Nya stora protester väntar i Venezuela

Venezuelanska soldater framför ett tankbilssläp och två stora containrar som spärrar av gränsbron över floden Táchira mellan Venezuela och Colombia.

Militären måste vägra order och släppa in hjälp till Venezuela. Det kräver oppositionen inför nya demonstrationer. ”Vi tar oss tillbaka ut på gatorna”, säger oppositionsledaren Juan Guaidó.

Pressen på Venezuelas sittande president Nicolás Maduro om att släppa in mat, mediciner och annan humanitär hjälp i landet ökar.

Oppositionsledaren Juan Guaidó, som utropade sig själv till president för snart en månad sedan, har uppmanat sina sympatisörer att på tisdagen gå ut och protestera mot Maduro.

– Vi tar oss tillbaka ut på gatorna och kräver att humanitär hjälp som kan rädda livet på mer än 300 000 venezuelaner släpps in, säger Juan Guaidó.

Uppmanas sluta lyda order

Maduro, som envist vidhåller att landets kris beror på ökade sanktioner från USA, har kallat hjälpen ett ”politiskt spektakel” och militären fortsätter att stoppa humanitärt stöd till landet. Bland annat blockeras bron över floden Táchira som förbinder Colombia och Venezuela. På den colombianska sidan samlas nu mat på hög i väntan på att släppas in i landet.

Guaidó, som hittills fått stöd från ett 50-tal länder, har utlovat amnesti till de militärer som slutar lyda Maduros order om att stoppa matleveranserna och kallar det ett brott mot mänskligheten att hindra hjälp från att komma in i landet.

Hyllar omkomna demonstranter

Maduro svarar på oppositionens protester genom att under tisdagen leda en demonstration med unga socialistiska anhängare i centrala delarna av huvudstaden Caracas. De kommer att protestera mot en så kallad ”imperialistisk intervention” och samla in namnunderskrifter mot USA:s president Donald Trump, uppger regeringen.

Tisdagens protester infaller på Internationella ungdomsdagen och oppositionen kommer under demonstrationerna att passa på att hylla det 40-tal personer, varav många var unga, som omkom i protester mot regeringen i januari.

Humanitär kris

Med fallande oljepriser, och efter årtionden av eftersatt underhåll av infrastrukturen, är Venezuela i en djup politisk och ekonomisk kris. Oljeintäkterna, som finansierar 96 procent av statsbudgeten, har minskat och därmed också importen av basvaror. Nu saknas bland annat 80 procent av landets behov av mediciner och medicinsk utrustning, enligt branschorganet för landets läkemedelsindustri.

Men för Maduro finns ytterligare ett grundläggande problem med den humanitära hjälpen som stoppats vid gränsen: om han ger efter och släpper in den medger han samtidigt att det faktiskt pågår en humanitär kris i landet.

Fakta: Venezuela

Landets ledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen, som nu leds av oppositionsledaren Juan Guaidó. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger, som är politiska motståndare och en bitter maktkamp pågår mellan de två.

För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny konstituerande församling, en grundlagsförsamling, med befogenhet att skriva om grundlagen.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas. Han utropades till segrare i valet, som hölls i maj 2018. Valdeltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade valet.

Venezuela sitter på en av jordens största oljereserver. 2014 kollapsade oljepriset, vilket innebar en katastrof för landets ekonomi. Venezuela lider nu av hyperinflation och är svårt sargat ekonomiskt. Det råder brist på mat och mediciner. Över en miljon människor har sökt sig till grannlandet Colombia.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV