Glöd · Debatt

Förbannad lögn och statistik

Det går att säga mycket med statistik och det gäller att läsa noga och ta allt för säkra uttalanden med en nypa salt, skriver Markus Larsson vid Fores.

DEBATT I en kritisk genomgång av den uppmärksammade boken Factfulness – why things are better than you think (Hans Rosling m.fl., 2018) skriver sociologen Roland Paulsen vid Lunds universitet: ”… det här inte så mycket handlar om vad som är korrekt fakta som hur fakta ska tolkas och vilka fakta som är värda att lyfta fram” (DN 2019.01.20). Paulsen menar att Rosling väljer att betona framgångar som ökad medellivslängd och högre inkomst samtidigt som det talas tyst om ökade inkomstklyftor och klimatförändring och annan miljöpåverkan. Jag kan inte tillräckligt om vare sig inkomstskillnader eller global hälsa för att uttala mig om det, men jag har själv stött på klimatrelaterad statistik som varit tvetydig.

Ett talande exempel är Internationella energirådet, IEA, som våren 2016 meddelade: ”Frikoppling av globala utsläpp och ekonomisk tillväxt bekräftad”. Statistiken såg visserligen lovande ut. Det visar sig dock att det var för tidigt att utannonsera en absolut frikoppling av klimatpåverkan från ekonomisk tillväxt, det vill säga att utsläppen minskar samtidigt som ekonomin växer.

Läser man lite mer än bara IEAs pressrelease ser man att det inte är de totala utsläppen, men väl en betydande andel av utsläppen, som uppvisar ett trendbrott. Det handlar om de globala ”energirelaterade CO2-utsläppen”, eller energisektorns utsläpp inklusive förbränning av bränsle – en sektor som globalt sett står för 60 procent av växthusgasutsläppen (68 procent i Annex I-länderna, dit Sverige räknas). Jordbruk och industriprocesser räknas inte hit.

IEA-chefen Fatih Birol kommenterar nyheten med att: ”… vi kan uppvisa två på varandra följande år där utsläppen av växthusgaser har frikopplats från ekonomisk tillväxt”. Den som bemödar sig med att öppna excelarket som följer med IEAs utskick ser dels att utsläppen av koldioxid har ökat mycket snabbt under en period av 40 år och dels att utsläppen faktiskt har fortsatt att öka, även de senaste två åren, om än marginellt och mindre än tillväxten i ekonomin.

För att sammanfatta: att energisektorn, som står för en så stor andel av de totala utsläppen, lyckats bryta trenden under en period av ekonomisk tillväxt är glädjande i sig. Att man behöver läsa det finstilta för att förstå att IEA övertolkar resultaten är det inte.

När jag läste statistik i Uppsala i mitten av 90-talet var en av läroböckerna Lögn och sanning med statistik av Göran Andersson. Jag har den fortfarande i gömmorna. Om jag minns innehållet rätt handlade den om att man skulle tolka statistik försiktigt och ta allt för säkra uttalanden med en nypa salt. Eller med ett gammalt talesätt (som ibland tillskrivs Mark Twain): ”Det finns tre sorters lögn: lögn, förbannad lögn och statistik”. Det finns anledning att påminna sig om talesättet och att damma av Göran Anderssons bok när det kommer till att tolka statistik. Det är lätt att man annars läser in för mycket och feltolkar uppgifter, inte bara från företag och intresseorganisationer utan även från aktörer som inte alls har för avsikt att förvanska information. Till exempel myndigheter med ansvar för klimatrelaterad statistik.