Glöd · Debatt

Ett mycket farligt säkerhetstänkande

Istället för kapprustning borde vi satsa på fredliga kontakter och diplomati, skriver Erni och Ola Friholt.

DEBATT Äntligen har den militära underrättelsetjänsten Must klargjort att Sverige är ett sårbart land, inte minst avseende el- och datasystemen, som driver hela samhället. Men i likhet med överbefälhavaren, försvarsministern och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ges ett enda svar: Stärk det militära försvaret och stöd det med olika civila skyddsåtgärder! Hamstra konserver, vattenflaskor, batterier med mera.

Antag att någon stat vill överta Sveriges territorium. Inga invasionsstyrkor, bara några tiotal diskret klädda personer skulle röra sig i terrängen till förutbestämda oländigt belägna kraftledningsstolpar, spränga dem och fortsätta till valda transformatorstationer. Sverige stannar. Mörker faller, bankomaterna slocknar, liksom avloppspumparna och vattenpumparna. Sjukhusen går några dygn på reservel, liksom vissa industrier och ämbetsverk. Snart tinar affärernas frysboxar och kylrum. Transporterna stannar av eftersom inga beställningar kan göras och varorna sinar. Höghusen översvämmas av toalettvatten. Infektioner börjar spridas. Hungriga människor plundrar vad de kan komma över.

Militären arbetar med att få fram förnödenheter och värme till folket. Inom några veckor intas landet av främmande soldater, samtidigt som befrielsearméer inleder bombkrig mot ockupationsstyrkorna. Efter ytterligare något halvår är landet Sverige ödelagt.

För många medborgare är det uppenbart att det högteknologiska och sårbara Sverige bryter samman i ett krig. Den logiska slutsatsen borde vara att förebygga krigets förstörelse genom fredliga kontakter, diplomati, samarbete inom kultur, teknologi, handel, idrott, miljö- och klimatinsatser, allt för att utveckla säkerhet genom ömsesidigt beroende av konstruktiva fredliga relationer.

I dag utpekas Rysslad som fiende, isoleras ekonomiskt och utsätts för Natos militära provokationer genom manövrar vid Rysslands gränser. Sverige har lockats in i ett värdlandsavtal med syftet att förlägga Natotrupper i vårt land, i likhet med Norge, Baltikum, Polen med flera. Natos rustningsbudget omfattar 60 procent av världens rustningar. Rysslands utgör 3,8 procent.

Vem hotar vem? Ingen vikt fästs vid militärapparatens miljöförstöring. I detta sammanhang tillmäts fakta ingen betydelse. Femtio miljarder kronor slängs i sjön varje år.

Sverige kan ännu välja fredens väg, bidra till att rädda miljö och klimat och utveckla jämlikhet och rättvisa för människorna i landet.