Radar · Nyheter

Forskare: Så får vi bättre miljöpolitiska lösningar

”Bensinskatten i Europa är ett exempel på en skatt som fungerar.

Dagens globala miljöproblem är komplexa och kan inte lösas ett i taget. Därför behövs forskning som kan hjälpa politiken att hitta bättre lösningar. Det är – något förenklat – slutsatserna från forskare som i en artikel gått igenom olika styrmedel för att hålla världen inom de planetära gränserna. Men förutom komplexitet ser de också möjligheter.

– Ibland kanske man kan känna att det skulle behövas en världsregering med enbart upplysta ekologer som skapar extraordinära styrmedel, men man ska vara försiktig med att tänka så. Det är faktiskt så att det skulle räcka långt med vanliga, konventionella styrmedel, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi på Göteborgs universitet.

Under hans ledning har 26 forskare från en rad olika forskningsområden och länder under två års tid fört diskussioner med syfte att skapa ett nytt tvärvetenskapligt forskningsfält. Målet är att på så vis kunna bidra till en bättre politik runtom i världen som tar itu med miljöproblemen på ett effektivt sätt.

– Biologer, fysiker och andra naturvetare ser och analyserar förändringarna, och är oftast de som skriver om planetära gränser och Antropocen. Samhällsvetare är experter på hur samhället och ekonomin fungerar, och båda kunskaperna behövs för att kunna föreslå lösningar som är effektiva och politiskt genomförbara. Därför behövs ett samarbete mellan ekonomer, samhällsvetare och naturvetare, säger Thomas Sterner.

Diskussionerna resulterade i en artikel i prestigetidsskriften Nature Sustainability och bygger på forskningen om att vi befinner oss i den geologiska tidsåldern Antropocen (av grekiskans ord anthropos för människa) – en tid då många variabler för planeten styrs av människan, och våra aktiviteter och konsumtionsmönster riskerar att överskrida de planetära gränserna.

Thomas Sterner, professor i miljöekonomi på Göteborgs universitet
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi på Göteborgs universitet.

Bensinskatt som fungerar

Forskarna konstaterar att de olika miljöproblemen, såsom klimatförändringar, havsförsurning, biodiversitetshot och spridning av kemikalier, på olika sätt är sammanlänkade. Därför kan åtgärder för att lösa ett av dem påverka de andra – både positivt och negativt.

– Om man inte ser sambanden så blir det inte heller optimalt. Ibland är det lätt, exempelvis med klimatförändringarna och havsförsurningen, som har samma orsaker. Men ibland är det mer subtilt. Vad ska man tycka om bioenergi? De är bra icke-fossila bränslen, men om det går åt väldigt mycket skog så påverkar det biodiversiteten. Och i en period där vi har en ”peak koldioxid” så hjälper det till om ekosystemen är pigga och friska i övrigt, säger Thomas Sterner.

Forskarnas budskap är att det är bråttom. Det finns en ny skala på problemen. Men en positiv aspekt är att man inte behöver uppfinna nya, genialiska styrmedel för att lösa situationen. Att kombinera de som finns skulle räcka, med en gedigen analys om orsaker och samband.

– Bensinskatten i Europa är ett exempel på en skatt som fungerar. I USA tror de inte det är sant när jag förklarar hur dyr bensinen är här. Vi har haft höga skatter i 30–40 år, men livet går vidare ändå. Det är inte avgörande för ett välfungerande samhälle, och resultatet är att vi använder mindre än hälften, kanske en tredjedel av det som de använder, säger Thomas Sterner.

Alla styrmedel kommer till i en verklighet där motstånd kommer från olika håll, och det gäller att förstå detta motstånd väl, vare sig det gäller exempelvis lobbying från oljebolag eller uppror från folk på landsbygden. Men kombinerar man tuffare åtgärder som skatter med positiva incitament för de rätta grupperna så blir de lättare att införa.

– Tanken på att det finns lite solkraft och vindkraft och andra alternativ gör att det blir lättare att införa dessa styrmedel. Det är troligtvis lättare i dag än vad det var för 30–40 år sedan, säger han.

Jakop Dalunde, EU-parlamentariker för Miljöpartiet
Jakop Dalunde, EU-parlamentariker för Miljöpartiet.

Undvika nya problem

Thomas Sterner påpekar att det ibland också handlar om att undvika andra problem när man ska välja styrmedel, såsom att förvärra ekonomiska klyftor.

– Om du exempelvis funderar på att införa en matskatt där en del av invånarna lever på svältgränsen så måste du försöka se till att lösa båda dessa problem, säger han.

Från politikerhåll verkar det finnas ett behov av tydliga forskare.

– Det stöd vi framförallt skulle behöva från forskningen är ökat deltagande i samhällsdebatten, så att det politiska stödet för ambitiös klimatpolitik växer. Rapportens slutsatser sätter fingret på vad vi gröna länge kämpat för inom ramen för EU:s forskningsprogram, men vi blir ofta lite ensamma om att lyfta de här perspektiven, säger EU-parlamentariker Jacop Dalunde (MP).

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV