Av de fem största resebolagen och tio största flygbolagen i Sverige uppger totalt sex att de kompenserar för hela eller delar av företagets utsläpp. Men endast två redovisar så kallade kompensationskvitton som intygar att företaget investerar i projekt som genererar motsvarande utsläppsminskning. Det kan bland annat handla om skogsplantering eller investeringar i förnybar energi.

Inget av bolagen har heller besökt de projekt de säger sig investera i och endast ett, Finnair, vill säga hur mycket det lägger på klimatkompensation.
– Om jag som enskild konsument vill kompensera min flygresa vet jag sällan hur det går till eller vem som gör det här klimatarbetet åt mig på plats, säger Eva Lövbrand, lektor på Tema miljöförändring vid Linköpings universitet, till DN.

Den traditionsenliga föreläsningen i Oslo hölls av Mohammadis två barn, Kiana och Ali Rahmani. I talet, som pristagaren skrivit inifrån ett av Irans mest ökända fängelser, bad hon världen att agera.

Via sin barn uppmanade hon det globala samfundet att göra mer för mänskliga rättigheter.

– Jag tror att globaliseringen av fred och mänskliga rättigheter är viktigare och effektivare än globaliseringen av någon annan fråga.

Mohammadi får Nobels fredspris för sina insatser som människorättsaktivist och ”hennes kamp mot förtrycket av kvinnor i Iran”. I sitt tal riktade hon skarp kritik mot regimen i sitt hemland. Folket i Iran kommer att fortsätta sin kamp, men behöver ytterligare stöd:

– I dagens globaliserade värld spelar regeringar, det globala civila samhället, inklusive internationella organisationer och institutioner, media och oberoende icke-statliga organisationer en obestridlig roll, framförde hennes barn.

Ordföranden för FN:s globala klimatmöte, Sultan al-Jaber, har lagt i en högre växel för att försöka ena världens länder kring en ny klimatöverenskommelse. På tisdag vill han vara färdig, men många stora frågor återstår att lösa.

– Att misslyckas är inget alternativ. Det som vi vill uppnå ligger i allas intresse, överallt, säger han.

På söndagen samlade han alla länders representanter till en ”majlis”, ett traditionellt sätt att lösa problem i Förenade arabemiraten. Ministrar och förhandlare satt i en stor ring och förde fram sina ståndpunkter. Ett annorlunda försök att nå en kompromiss.

Blockerar

På sittningen gjorde både Saudiarabien och Irak klart att de motsätter sig alla formuleringar om att fasa ut olja, kol och naturgas. Hittills har världen aldrig lyckats enas om att sluta använda fossila bränslen, trots att det är roten till klimatproblemet. Men det är hårt tryck att få till en historisk skrivning om detta på COP28.

Saudiarabien sätter sig alltid på tvären i alla skeden, enligt Alden Meyer på tankesmedjan E3G som har följt landet i klimatprocessen i 30 år.

– Men om ordförandeskapet och andra länder lyckas få Kina, Indien, Ryssland och andra att röra på sig och acceptera någon form av skrivning om utfasning av fossila bränslen kommer trycket på saudierna att bli överväldigande, säger han till nyhetsbyrån AFP.

Komplicerade frågor

Men det finns också många andra komplicerade, olösta frågor på bordet. Och som så ofta kokar flera av dem ner till pengar.

En grupp på 20 länder, där bland annat Saudiarabien, Kina och Indien ingår, har gjort klart att de anser att rikare länder behöver ta större ansvar när det gäller utsläppsminskningar.

– I varje möte trycker de (rika länderna) på och pressar utvecklingsländerna att göra mer och mer, utan att erbjuda medlen som behövs för att genomföra åtgärder – utan att acceptera att en utfasning inte kan se likadan ut för alla om den ska vara rättvis, säger Diego Pacheco, talesperson för gruppen till The Guardian.

– Och detta medan de fortfarande ökar sin produktion av fossila bränslen.

På söndagen kom också ett förslag på ett regelverk för anpassning till klimatförändringar. Men de mest utsatta länderna för extrema temperaturer, torka och skyfall var missnöjda med förslaget. Även här handlar mycket av konflikten om pengar.

Känsligt läge

Just nu är klimatförhandlingarna inne i ett komplicerat skede. Alla bitar måste falla på plats för att en överenskommelse ska kunna klubbas och världen ska ha någon möjlighet att nå Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid.

– Frågan är om det här tog oss närmare eller längre ifrån varandra, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till TT efter söndagens sittning.

En sak står dock redan klar.

Nästa års klimattoppmöte kommer att hållas i Azerbajdzjan. Det blir tredje året i rad som ett land med stora fossila intressen håller i ordförandeskapet – vilket lär väcka kritik.

Fler snusar i den svenska skolan. Enligt nya siffror från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) använder minst var fjärde gymnasieelev vitt snus.

”Vi kan se att ungas användning av vitt snus fortsätter att öka även i år, trots att en åldersgräns infördes i augusti 2022”, säger Sir Thor, forskare hos CAN i ett pressmeddelande.

CAN:s årliga rapport visar att 13 procent av niorna och 24 procent av gymnasieeleverna har använt vitt snus de senaste 30 dagarna.

När det kommer till tyngre saker visar rapporten att det är en liten del av eleverna som står för en stor del av narkotikakonsumtionen.

”Ett liknande mönster syns i den vuxna befolkningen”, säger Siri Thor.

7 procent i nian och 15 procent på andra året i gymnasiet säger att de någon gång har använt narkotika.

I rapporten från CAN framgår även att spel om pengar har ökat rejält bland pojkar som går andra året på gymnasiet, 40 procent har spelat om pengar senaste året.