Jag var på bio i går med två av mina tre söner. Vi såg Joker, berättelsen om Batmans fiendes bakgrund. Med Joaquin Phoenix i huvudrollen, en enorm rollprestation som gav den ganska platta seriefiguren must och märg. Rekommenderas.
Även om det var en rätt sorglig och våldsam historia fascinerades jag av huvudpersonen. Eller snarare mina känslor inför honom. Jag både ogillade och gillade honom. Kände något slags paradoxal empati med honom. Traumatiserad. Förvirrad. Samtidigt en egocentrisk gris.
Den som har läst Syre de senaste veckorna anar vart jag är på väg. Trump. Jag kan inte direkt säga att jag känner empati för den mannen, men det råder inget som helst tvivel om att han är på helt fel ställe och att alla, inklusive han, vet det.
Trots upprepade påpekanden om att han gjort fel, trots domstolsutlåtande och svidande politisk kritik verkar han inte fatta nåt. Och det beror antagligen på att han inte fattar nåt. Den enklast förklaringen brukar vara den mest korrekta.
Högervågen som har svept över västvärlden är obehaglig och skrämmande. Och striden står just nu i USA. Trumpianismen är ungefär samma sak som SD:s nyfascism. Reaktionärt, nationalistiskt och gravt patriarkalt. Trump är känd för att behandla kvinnor mycket illa. Närmare femtio kvinnor har hittills anklagat honom för allt från förtal till rena våldtäkter.
De amerikanska rättsväsendet är inte direkt jämlikt. Den som har råd kan köpa sig fri genom att skaffa dyr juridisk hjälp och åtminstone försinka en process eller helt enkelt muta folk att hålla tyst. Men folk ställer villigt upp gratis också.
Genom att följa utvecklingen i USA kan man få ett hum om vad som skulle kunna hända om SD hamnade i maktställning. Och det är inte att leka med. Presidenten hotar sina motståndare. Hetsar mot folkgrupper och har lyckats dela upp befolkningen i en konflikt som bara växer.
Nu har visselblåsaren i den senaste skandalen fått nog av Trumps hets. Hens advokat skriver i ett mycket tydligt och ilsket brev att Trump som är ansvarig för visselblåsarens säkerhet enligt lag ska passa sig. Om någon runt det hemliga vittnet skadas kommer man att anse Trump skyldig. Både till att uppmuntra till dådet och till att inte skydda hen.
I dag är det Mat med Jenny. Där kan du läsa om tioåringen som skapade en vegansk meny för klimatet, om nya smaker från havet och vegansk korv som påstås spricka så där skönt när man biter. Med ett plopp.
Och så kan du läsa vidare i Malin Bergendals roman Xpan-projektet. Tidigare kapitel finns på hemsidan. En tidsresehistoria med Malins egna illustrationer. Perfa till helgen!
Andreas Bjunér berättar också om Berlinmuren i en lång text. I morgon är det trettio år sedan muren föll och Andreas, som har bott i staden, fascineras av murens uppgång och fall.
Ha det extremt gott!
