Radar · Migration

Hårdare tag mot flyktingar på gränsen till Spanien

Protester mot gränsen i Ceuta i februari 2017.

Det har blivit svårare för flyktingar och migranter att beviljas skydd i nästan hela EU. På gränsen mellan Spanien och Marocko tar myndigheterna till allt hårdare åtgärder för att förhindra att asylsökande når EU.

Den spanska enklaven Ceuta i Marocko är den enda landgränsen mellan Europa och Afrika. Den är, liksom den spanska enklaven och Melilla längre österut längs kusten, omgärdad av staket. Marocko, där enklaverna ligger, gör anspråk på bägge landområdena. Man har därför inte varit alltför ivriga med att bygga stängsel mot de spanska landområdena. Spanien å sin sida har sedan länge haft det mot den marockanska. Staketet har sedan vuxit sig högre och högre i takt med att allt fler vill korsa det.

I fjol var Spanien det EU-land dit flest människor på flykt anlände – vilket gjorde att Marocko seglade upp som den näst största mottagaren av EU-bidrag öronmärkta för migration och flyktingar efter Libyen, via den så kallade Valetta-fonden (EU Emergency Trust Fund for Africa). 140 miljoner euro fick Marocko i fjol, samma år anlände över 57 000 flyktingar till Spanien. I år är siffran mycket lägre: omkring 20 000 människor har anlänt till Spanien hittills 2019. De flesta anländer via havet, men också via Ceuta.

Marocko bygger nu ett stängsel även på sin sida av gränsen i enklaverna, skriver European Council of Refugees and Exiles (ECRE). Pengar från EU ska hjälpa till att finansiera bygget och överenskommelsen med EU i fjol är den bakomliggande orsaken, enligt den spanska tidningen El Confidencial. Marocko ska dock ha påbörjat processen med stängslet innan de fick pengarna från EU.

Hårdare kontroller

Nu skärper Spanien sina kontroller och inför inskränkningar i rätten att söka asyl i enklaverna Ceuta och Melilla, rapporterar ECRE. Spanien har två olika sätt att processa asylansökningar på, det som kallas för den vanliga proceduren och sedan ytterligare en expressversion som tillämpas på vissa platser. På flygplatser, på landgränser och i hamnar används en expressmetod: på max åtta dagar ska asylskälen utredas. I de här fallen har personen som söker asyl inte formellt anlänt i Spanien utan befinner sig i ett slags limbo.

Fram till nu har inte denna metod används i Melilla och Ceuta, där den vanliga asylprocessen istället gällt. Den första gången som denna expressmetod tillämpades i en av enklaverna var efter att 150 flyktingar korsade gränsen i Ceuta den 30 augusti i år. Människorättsgrupper och ECRE menar att denna expressmetod kan äventyra asylrätten och möjligheten att faktiskt utreda någons verkliga skyddsbehov. Den 22 augusti ska Spanien ha tillbakavisat 116 personer som tagit sig över till Ceuta, vilket uppges vara anledningen till de hårdare tagen.

Det är sedan tidigare känt att spansk gränspolis i Ceuta tvingar människor tillbaka över gränsen, något som bland annat FN fördömt. Detta möjliggörs via ett bilateralt återvändandeavtal mellan Spanien och Marocko från 1922, men humanitära organisationer hävdar att det bryter mot asylrätten så som den ser ut idag: det är olagligt att sända någon tillbaka utan att pröva personens skyddsbehov, om hen uttrycker en önskan om att söka asyl där den befinner sig.

Mer kameraövervakning

Det har blivit svårare att beviljas skydd för nästan alla nationaliteter i EU de senaste åren, skriver ECRE. Kortare tider för att överklaga beslut, bristfällig information och ingen tillgång till juridiska ombud är några av de senaste årens utvecklingar runt om i EU. Samtidigt ökar fokuset på kontroll av gränser och de människor som korsar dem. I Ceuta och Melilla har det spanska inrikesministeriet sett till att byta ut ett stort antal gamla övervakningskameror mot nya. De flesta kamerorna var enligt El Confidential från mitten på 1990-talet.

Något som också föreslås är ny teknologi med ansiktsigenkänning för de som korsar in och ut i de spanska enklaverna i Marocko, för att lättare kunna urskilja oönskade besökare och neka dem inträde. Det ska öka säkerheten och minska köerna vid gränskorsningarna, skriver El Confidencial. När detta kommer vara i bruk är ännu inte säkert.