Att odla inomhus är inte ett sätt att odla stora mängder mat. För självförsörjning är en vanlig trädgård grejen. Eller att skaffa starka lampor, pumpar och annan utrustning för avancerad odling i näringslösning. Och det är inte min grej, direkt.
Så även om jag inte längre behöver köpa färsk basilika och även om vi äter hemmaodlad sallad titt som tätt är det inte för mängden jag odlar inomhus. Jag plockar i genomsnitt ett smultron om dagen. Och det är en succé. Innan jag fick till rätt förhållanden för de två plantor jag har hände ingenting. Inga blommor. Inga smultron. Det är mer mysfaktor.
Det är något slags meditativt tillstånd jag hamnar i. Vattnar, petar i jorden, plockar bort gamla blad och grenar och annat pyssel. För att daggmaskarna som flyttade in i de största krukorna när de stod utomhus ska må bra petar jag ner gamla blad och liknande i jorden då och då.
I en normal lägenhet är ljusförhållandena ganska kassa. Det är egentligen bara söderfönster på sommaren som funkar för många växter. De krukväxter vi gillar mest i Sverige är antingen vana vid vintervila eller så kan de klara att få lite ljus. Generellt sett kräver köksväxter mer ljus än genomsnittet. Inte så konstigt. Om nåt ska vara meningsfullt att odla för mat ska det gå ganska snabbt.
Lampor som stöd
Moderna led-lampor är ljusets mp3. Istället för att ta bort de delar av en låt som vi ändå inte hör tar man bort ljusfrekvenser som inte behövs. Det är tricket med led-tekniken, en av de grejer som gör de lamporna energisnåla. Det betyder också att det går att anpassa lampor efter odling.
Växter föredrar ljus i ett viss frekvensintervall. En massa av solens ljus är ointressant för dem. Odlingslampor skickar bara ut ljus som ligger inom de gränserna. Det innebär att det behövs betydligt mindre el och att det skapas betydligt mindre värme. Och det har varit de största problemen med odlingslampor fram tills led-tekniken blev billig nog att fungera för en hemmaodlare.
Faktum är att det går att använda vanliga varmvita led-lampor som stöd till många växter. I hallen har jag ett av mina altare. Där växer en av mina smultronplantor, en gurkmeja, palettbladsskott och ett par myntor just nu. Jag belyser växterna med en lampa eftersom det inte finns något fönster i hallen.
Lampan är på 12 W och kostar strax under 300 kronor. Den får ersätta den vanliga hallampan som ändå står på många timmar varje dag, åtminstone under den mörka årstiden. Att ersätta taklampor och mysbelysning med växtlampor spar energi och skapar en riktigt trevlig känsla.
Det finns enorma mängder med produkter på marknaden, men för hemmabruk duger såna lampor gott. För att odla väldigt ljuskrävande växter har jag upptäckt att det är bättre att använda flera milda lampor än att att fläska på med en stor och stark lampa.
Genom att arrangera lamporna smart och kombinera växterna på rätt sätt blir det effektivare med smålampor. Eftersom de dessutom utvecklar mindre värme går det att använda dem på nära håll och att ha dem i skåp och liknande. Det går åt mindre el på så sätt också. Istället för ett par hundra watt kan det räcka med typ fyra lampor på knappt 50 W.
Köksträdgården
Just nu mognar höstens första inomhusodlade tomater. Jag tog in ett par krukor som stod utomhus för att inte frosten skulle ta dem och efter att ha surat ett par veckor anpassade de sig till sitt nya hem och började blomma igen.
Det går att odla lite vad som helst inomhus. Vissa storvuxna växter behöver lite extra omsorg vilket gör det bökigare, jag har skaffat småvuxna tomater, anpassade för amplar, en vanlig tomatplanta skulle kräva alldeles för mycket utrymme. För att det ska fungera får jag rensa plantorna regelbundet, ta bort döda blad och klippa bort kvistar som skulle göra plantan för vidlyftig.
Fina kvistar sätter jag i vatten för att de ska sätta rötter. Jag sätter bara tomatfrö någon gång om året. Genom att ta sticklingar förkortar jag odlingstiden med minst en månad. Tomatfröer tar lång tid på sig att gro och växa och inomhus vill jag kapa så många hörn jag kan.
Tomater går alldeles utmärkt att odla hydroponiskt, i näringslösning under växtlampor. Men de går också bra att odla i jord i ett fönster. Annan tid än sommar krävs det lite stöd från en lampa då. Jag använder två växtlampor i mitt kök för att lysa upp min köksträdgård.
Där odlar jag framförallt kryddväxter och bladgrönsaker. Favoriten är olika asiatiska kålsorter. Mizuna och tatsoi heter två snabbväxande, goda varianter som både går att odla i jord och näringslösning. Malabarspenat bildar meterlånga slingrande grenar som kan fylla ett fönster ganska snabbt. Toppa den när den är lång nog så bildar den nya grenar. Plocka blad och grenar och ät råa eller laga till som spenat. Det går bra att ta skott av malabarspenat, men den är rätt lätt att hitta fröer till.
I dagarna har jag också sått nyazeeländsk spenat. Den påminner om malabarspenaten och kan bli enormt stor. Tanken är att den också ska fungera som ätbar gardin. Och luftrenare. Även om det går åt en del energi så är växtodling en rätt bra hobby för naturen. Växter renar luften och binder koldioxid. Om man äter upp dem är det en liten vinst för klimatet i alla fall.
Kaosodling
Precis som med utomhusodlingar är det svårt att vet vad som funkar var. Alla lägenheter är olika. Luftfuktighet, ljusförhållanden, temperaturväxlingar. Det betyder att det dels gäller att hitta rätt plats för rätt växt och att inte alla växter funkar överallt.
Många löser det med teknik, men min gräns går vid växtlampor. Pumpar som surrar, luftfuktare och en massa sladdar och slangar motverkar mysfaktorn tycker jag. Jag har en proffsig odlingslampa till mycket ljuskrävande växter, men den har jag i ett klädskåp för att slippa det skarpa ljuset och ljudet från fläkten.
Motsatsen till att anpassa odlingen till växterna är att testa sig fram, se vilka växter som fungerar inomhus. För att slippa att ha hundratals småkrukor med groende plantor kör jag det jag kallar kaosodling. Jag skaffar olika fröer och skott och petar ner med här och där i större krukor och ser vad som kommer upp. Det som funkar funkar.
Många kryddor är fröer. En del är värmebehandlade, andra fermenterade eller behandlade på andra sätt, men förhållandevis många gror. Många växter som vi använder som torkade kryddor används också färska och är svåra att få tag på här. Färsk bockhornsklöver till indisk mat eller limeblad finns i asiatiska butiker ibland, men att ha dem i en kruka hemma är lite extra lyxigt. Så jag pillar ner också frön från frukter och kryddor i bunken och i olika krukor här hemma.
När jag har konstaterat att en växt vill växa hemma hos mig överhuvudtaget kan jag mycket lättare hitta ett sätt att odla den. I en bunke i köket drar jag upp sallad och kryddväxter och just nu linser, libbsticka, chili och tomater. Det som kommer upp planterar jag om i mindre krukor om växten klarar det. Ingen växt gillar det, men många klarar det. Sallad och andra bladgrönsaker är olämpliga att plantera om.
Genom kaosodling, att ta sticklingar och att hålla mig till växter som verkligen fungerar slipper jag en massa besvikelser, jag spar energi och utrymme och det hela blir snyggare och trevligare.
Nu har jag beställt fröer till patchouli och passionsfrukt och har sått salladsfröer för att odla hydroponiskt med hjälp av stora glasburkar eller PET-flaskor som behållare för näringslösningen. Återkommer till det om några veckor.
