Ljusföroreningar – ljusets mörka sida

Påverkan av ljusföroreningar – artificiellt ljus under natten – på människor, djur och natur är ett växande forskningsämne. I en studie från 2017 kunde tyska forskare med hjälp av satellitbilder visa att andelen nattupplysta områden på jorden ökade med 2,2 procent årligen mellan 2012 och 2016.

– Ska jag vara ärlig så hade jag trott, antagit och hoppats på att vi med ledlamporna sett vändpunkten. Det finns också betydligt mer medvetenhet om ljusföroreningar, sade forskaren Christopher Kyba vid en telefonkonferens med journalister efter att studien presenterats.

Han beskrev läget då som ”ganska nedslående”.

Stor påverkan

Exemplen på hur ljuset påverkar naturen är många. Flyttfåglar som rör sig nattetid blir desorienterade och flyger in i upplysta byggnader, och nykläckta sköldpaddor vandrar i jakt på den upplysta horisonten fel och hamnar i befolkade områden. Andra djur behöver nattens mörker för att jaga, para sig eller undvika rovdjur.

Pungdjuret damavallabyn, som finns i delar av Australien, föder normalt sina ungar sex veckor efter sommarsolståndet. Det är en fiffig anpassning, som gör att tiden när ungen diar som mest infaller när djurets föda är som mest förekommande. Men en studie visar att de djur som utsattes för ljus från en närliggande flottbas födde sina ungar en månad senare, vilket kan påverka överlevnaden.

– Forskningsspannet rör sig över många organismer, även däggdjur som människan. Det finns exempelvis på att skiftarbete ökar risken för bröstcancer. Det finns en massa bevis för negativa effekter, säger Emily Fobert, vid Flinders University i Australien.

Belyst rev

Själv intresserar hon sig för effekterna på fiskar. När hon besökte Franska Polynesien för några år sedan noterade hon att vissa bungalower byggs direkt på korallreven, med glasbotten och ständig belysning ned i vattnet.

– Jag funderade på hur det kunde påverka korallrevsfiskarna.

Clownfiskar kan finnas ända ned till 50 meters djup. De som är djupast påverkas antagligen inte så mycket av ljusföroreningar.

– Men de clownfiskar som bor på relativt grunda rev kan utsättas för ljus från kusten, från hotellkomplex, kryssningsfartyg, båtar och pirar, säger Fobert.

I laboratoriemiljö lät hon fem clownfiskpar vara i ett akvarium där det var mörkt på natten. I ett annat akvarium utsattes fem andra par för vanligt dagsljus, men även ett mildare sken under natten.

– Det var mycket lägre än dagsljuset, men tillräckligt mycket för att störa dem. Jag följde dem i 60 dygn och tittade på hur ofta de lade ägg, hur befruktningen påverkades och hur många som sedan kläcktes, säger Fobert.

Överraskande resultat

Någon skillnad i befruktning eller antalet lagda ägg märkte hon inte. Men i det akvarium som utsattes för ljus nattetid kläcktes inte ett enda ägg.

– En nollprocentig kläckningsgrad är ett mycket starkare resultat än jag väntade, säger hon.

TT: Vad tror du är anledningen?

– Många korallfiskars ägg, som clownfisken, kläcks efter solnedgången. Ynglen är väldigt små och sårbara och många äts upp direkt. På natten är de mindre synliga, färre rovdjur är i närheten och chansen att överleva ökar. Jag tror att mörker är det tecknet som ynglen reagerar på för att kläckas. Utan mörkret inleds inte kläckningsprocessen, säger hon.

Den enda gången clownfisken flyttar är som nykläckt. Den finns en risk att den lockas till platser som är utsatta för konstgjort ljus nattetid, där den sedan stannar.

– Då blir det en ekologisk fälla. De slår sig ner i en miljö som minskar deras förmåga att föröka sig, och därigenom chanserna att överleva. Då bör vi vara mer oroade än vad vi är med dagens kunskap, säger hon.

Hon, liksom flera andra forskare, tycker att det bör tas fram strategier för att minska onödiga ljusföroreningar.

– Bevisen börjar samlas för att den potentiella påverkan kan vara rätt stor, säger hon.