För 700 år sedan anlände människorna till Nya Zeeland – sedan dess har antalet fåglar minskat drastiskt. Enligt en ny studie kommer det att ta 50 miljoner år innan antalet markbundna fåglar är tillbaka på den nivå som var före människan anlände.
När de första polynesierna anlände till den ögrupp som i dag utgör Nya Zeeland fanns 70 olika markbundna fåglar. Men det förändrades med människans ankomst. Polynesierna bidrog till att 22 arter utrotades, européerna som anlände för 200-300 år sedan bidrog i sin tur till att utrota ytterligare åtta arter i landet.
Flera orsaker till artdöden
Människans jakt var en orsak till artdöden, andra de invasiva djur och växter som följde i människans fotspår. Även i dag bidrar de till att hota flera växt- och djurarter på öarna.
– Människan introducerade så många olika arter i landet att antalet i dag är större än vad som tidigare existerat. De som introducerats konkurrerar med de inhemska fåglarna och konsumerar inte samma frukter som de inhemska, därför sprider de inte heller deras frön, förklarar Luís Valente, huvudförfattare till den studie som publicerats i Current biology till tidningen Publico.
Men att trettio markbundna fåglar dött ut sedan människans ankomst är känt sedan tidigare. Det som den nu publicerade studien fokuserat på är att studera hur lång tid det skulle ta för artmångfalden att återhämta sig, uppger Publico.
Miljontals år krävs
För att kunna göra det skapade forskarna ett program där de kunde föra in uppgifter kring arternas DNA. På så sätt fick de fram en siffra på hur många år det skulle ta för arterna att komma upp i samma antal som före människans ankomst.
För att nå den artmångfald som gällde före polynesiernas ankomst, blev siffran hisnande 50 miljoner år. För att nå den artmångfald som fanns före européerna anlände – blev siffran fyra miljoner år.
– Vår påverkan når bortom utrotning av arter, det innebär också en förlust av evolutionstid. Vi visste att den förlusten skulle vara stor men när man pratar om 50 miljoner år…är det ett imponerande antal år. Vi hade aldrig föreställt oss att det skulle kunna ta så lång tid, säger forskaren Luís Valente till Publico.
