Radar · Politik

Plötsligt minne ökar trycket på Trump

Donald Trump skakar hand med Kentuckys avgående guvernör, republikanen Matt Bevin, under ett massmöte kvällen innan Bevin förlorade valet i delstaten.

De senaste månadernas dramatik i amerikansk politik verkade lugna ner sig under förra veckan, men tog ny fart efter helgen. Ett ändrat vittnesmål och två valförluster har ökat trycket på Donald Trump.

Amerikaner använder uttrycket ”quid pro quo” för olika situationer där någon kräver en motprestation för något. Det betyder ungefär ”något för något” och har hamnat i centrum för den begynnande valrörelsen i USA. I slutet av september samtalade president Donald Trump i telefon med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om det ekonomiska stöd som den amerikanska riksdagen – kongressen – beviljat landet för att kunna försvara sig mot rysk aggression.

I efterhand har telefonsamtalet ifrågasatts. Demokraterna i representanthuset, kongressens andra kammare menar att Trump under samtalet ställde Ukraina inför ett ultimatum och i motprestation för det militära biståndet krävde en korruptionsundersökning mot Joe Biden, Trumps motståndare i kommande val, och hans son Hunter Biden.

Utländsk hjälp är olaglig

Att begära hjälp från utlandet i en valrörelse är olagligt i USA. Demokraterna menar dessutom att presidenten begick mutbrott under samtalet. Republikanerna har haft olika invändningar mot anklagelserna. Först menade de att mötet inte innehöll något ultimatum, inte innebar att det uppstod en utpressningssituation. Efter att statstjänstepersoner vittnat och kravet på motprestation klarlagts började konservativa politiker kritisera själva processen för utredningen.

När Trump själv i en tweet sa att det inte var något fel på processen gick man istället över på att säga att det visserligen fanns ett motkrav, men att det är så det går till i politiken. Man pekar också på att det faktiskt fanns orsak att misstänka korruption i Ukraina och att USA är i sin fulla rätt att ställa krav på de länder som de ger militär hjälp.

Med under samtalet var bland annat USA:s ambassadör till EU Gordon Sondland. När han vittnade i kongressen första gången 28 oktober medgav han att samtalet hade innehållit krav på Ukraina från Trump, men hävdade att det inte var frågan om någon ”quid pro quo”.

Efter att andra har vittnat och efter att de förhören och förhören med Sondland har offentliggjorts har han ändrat sitt vittnesmål. Nu säger han att han plötsligt minns hur Trump utövade utpressning mot Ukraina regering, att han reagerade redan då och undrade om Trumps krav var lagliga.

Liberala debattörer i USA hävdar att hans uppfriskade minne beror på att han riskerade att fällas för mened om det han sa i de första förhören skulle visa sig vara fel.

Valförluster ökar pressen

Beskedet om Sondlands ändrade vittnesmål nådde Trump samma kväll som hans parti led stora förluster i två mellanårsval i delstater. I Kentucky vann den demokratiska guvernörskandidaten Andy Beshear med preliminära 0,4 procent mot en republikan som förväntades vinna, och som Trump ägnat mycket energi åt att stödja. I Virginia erövrade demokraterna med stor marginal majoriteten i delstatens parlament.

Eftersom avgörandet om Trumps framtid kommer att avgöras av den republikanskt dominerade senaten skulle inte Trump fällas idag. Det finns hittills ingen republikansk representant som har sagt sig vara villig till det. En majoritet av USA:s befolkning är kritiska mot presidenten och vill se honom inför rätta. Två tredjedelar av alla amerikaner är missnöjda med hans prestationer, men så länge republikanerna håller emot sitter Trump säker.