Gör ett plötsligt störtregn dig genomsur. Då kan du skatta dig lycklig att du inte befinner dig i närheten av en avloppsmynning. Varje år får kraftiga skyfall kommuner att släppa ut mängder med orenat bajsvatten.
– Grovt sett rör det sig om en procent av avloppsvattnet i Sverige som släpps ut på det sättet, säger Anders Finnson, expert på branschorganisationen Svenskt Vatten.
Även om utsläppen från reningsverket i Warszawa är exceptionellt i fråga om volym, är det inget ovanligt att svenska vatten- och avloppsbolag också släpper ut orenat avloppsvatten i vattendrag. En nödåtgärd som bolagen kan tvingas ta till när pumparna kraschar, om exempelvis tops, olja och våtservetter kloggat igen avloppen.
– Använder du toaletten som papperskorg bidrar du till lokal förstörd vattenmiljö, där finns en tydlig koppling, säger Anders Finnson.
Men än vanligare är att orenat avloppsvatten släpps ut när kraftiga skyfall riskerar att överbelasta avloppsledningsnäten. För att undvika översvämningar i källare och på gator, leds det av regnvatten utspädda bajsvattnet, rakt ut – om det så är till Öresund, Östersjön, Kattegatt eller något annat närliggande vatten.
– Det kan ske noll till några gånger per år i en tätort, allt beroende på hur kraftfulla skyfallen är, säger Anders Finnson.
Följden kan bli att badplatser tillfälligt stängs och att det lokala djur- och växtlivet påverkas när det organiska materialet bryts ned, samtidigt som den fosfor som vår skit innehåller – bidrar till övergödningen.
Kan bli värre
I takt med att klimatet blir varmare väntas också de kraftiga skyfallen blir fler, förklarar Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.
– Varmare luftmassor kan innehålla mer vatten, så kraftiga utsläpp av koldioxid och en fortsatt uppvärmning innebär mer vatten i omlopp, vilket skapar kraftigare skyfall, säger han.
– För att klara av ett förändrat klimat behöver vi göra ännu mer för att utveckla en hållbar skyfallshantering, kommenterar Anders Finnson.
Centrala delar av storstäder drabbas värst. Där ligger lejonparten av det dagvatten- och avloppsnät som byggdes före andra världskriget.
– Efter kriget började man bygga dagvatten- och avloppssystem var för sig och inte i samma rör, då får man inte heller samma problem, säger Anders Finnson.
Kan bli som i Polen
Att investera mer i ledningsnätet och utveckla vad Anders Finnson beskriver som ”en hållbar skyfallshantering” är både kostsamt och tar tid. Samtidigt behöver reningsverken och de existerande ledningsnäten investeringar och underhåll. Allt finansierat av va-taxan, en taxa Anders Finnson tycker behöver höjas – rejält.
– För att inte hamna i en situation som den i Polen om tio-tjugo år skulle va-taxan behöva höjas med det dubbla, säger han.
