Radar · Nyheter

Stigmat med förälder i fängelse drabbar barn

Familjerum där intagna kan få vistas med sina barn på häktet i Malmö.

Ny forskning visar att barn vars förälder dömts till fängelse har sämre chanser i skolan, svårare att få jobb och ökad risk för egen kriminalitet i tonåren.

Cirka 8 000 barn och ungdomar i Sverige har minst en förälder i fängelse. Nu har forskare gjort en undersökning med 40 000 barn i åldern 3–14 år med minst en förälder i fängelse, och jämfört med 130 000 barn med en dömd förälder där domen inte blev fängelse. Skillnaden var alltså att påföljden i vissa fall blev fängelse.

Resultaten visar att barn vars föräldrar dömdes till fängelse löper en ökad risk att lagföras för brott under tonåren, för sämre studieresultat och försvårat inträde arbetsmarknaden, jämfört med barn vars föräldrar inte dömdes till fängelse. Vid 25 års ålder var sannolikheten att ha ett arbete 37 procent lägre bland de med en fängslad förälder.

– Alla de här barnen kommer från utsatta familjer men våra resultat tyder på att de som har det allra sämst kan vara särskilda känsliga för den typ av trauma det innebär att ha en förälder i fängelse, säger Hans Grönqvist som är en av rapportförfattarna.

Enligt forskarna innebar fängelsestraffet ett extra trauma för barnen.

Hans Grönqvist är doktor i nationalekonomi och delar sin arbetstid mellan Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och Uppsala universitet
Hans Grönqvist är doktor i nationalekonomi och delar sin arbetstid mellan Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och Uppsala universitet. Foto: Privat

– Med trauma menar vi den direkta förlusten av en förälder som kan ses som en chock för barnet. Med stigma menar vi hur omgivningen reagerar på kunskap om att ett visst barn har en förälder i fängelse. Det skulle kunna vara att barnet blir retat av andra barn eller behandlat av vuxna eller skola på ett ofördelaktigt sätt. Man kan exempelvis tänka sig att vuxna reagerar diskriminerande med att behandla barnet sämre enligt ”sådan förälder sådant barn”. Jag tror att både traumat och skammen kan spela roll för dessa barn, säger Hans Grönqvist.

I 40 djupintervjuer framkom en betydande ökning av emotionella problem och känslor av stigmatisering. Effekterna var relativt blygsamma och kortlivade bland barn med en mer socioekonomiskt gynnad bakgrund.

– Vi kan inte säga något direkt utifrån våra data om stigma betyder mer för barn från bättre socioekonomiska förhållanden men de negativa effekter vi hittar för barnen är koncentrerade hos barn från sämre socioekonomiska förhållanden. Det tyder på att stigma/trauma är speciellt viktigt för dessa barn.

Rapporten ”När en förälder döms till fängelse. Vilka är effekterna på barnens livschanser?” publicerades av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, en statlig förvaltningsmyndighet som sorterar under Arbetsmarknadsdepartementet.