Radar · Nyheter

Explosion av fintrådiga alger i Öresund – ålgräs hotat

Ålgräsäng i Öresund som hotas av fintrådiga alger som breder ut sig.

En matta av fintrådiga alger virvlas nu upp i Öresund och riskerar att slå hårt mot värdefulla ålgräsängar. ”Fixar vi inte klimatet måste vi tyvärr vänja oss vid det här”, säger Michael Palmgren, verksamhetschef på Marint kunskapscenter i Malmö.

Den som i sommar tagit en titt under vattenytan i Öresund har kunnat se ett luddaktigt brunt skikt breda ut sig över bottnen. Det är fintrådiga alger som varje år blommar ut i vattnet nära kusterna. Men mängden sticker ut, menar Michael Palmgren.

– Jag har dykt sedan 1975 och i år är det ovanligt mycket och ovanligt tidigt. Precis som förra sommaren, säger han.

Orsaken är varma temperaturer och rikt på näring i vattnet, i kombination med lugn väderlek och solsken.

– Då finns det gynnsamma förutsättningar för att fintrådiga alger ska växa till sig.

Ett välmående hav

Men här får vi backa bandet. För Öresund har inte samma problem med näringsrikt vatten som intilliggande Östersjön. Annorlunda var det på 1980-talet. Då låg även Öresund illa till.

Användningen av konstgödsling hade gått stadigt uppåt ända sedan 1940-talet och flera tunga industrier låg längs kusten. En av följderna var kraftig algblomning som slog hårt mot växtligheten i sundet.

Till slut var situationen så allvarlig att stora protester bröt ut. Över 10 000 personer tågade genom Helsingborg den 4 september 1989 och krävde förbättringar.

Kraftiga insatser

Sedan dess har sundet återhämtat sig. Räta åar har gjorts slingrande för att mer näring ska stanna i land, jordbrukets användning av konstgödsel minskat och stora arealer våtmarker anlagts.  Att det rådit trålförbud i sundet ända sedan 1930-talet – tror Michael Palmgren också har bidragit till återhämtningen.

– Fisket som sker är hållbart vilket gör att det finns en ekologisk balans i Öresund som omgivande delar av Kattegatt och Östersjön inte har, säger han.

Stora ålgräsängar

Ett tecken på att havet nu mår bra är de unika ålgräsängar som breder ut sig, berättar Michael Palmgren.

– De finaste ålgräsängarna i världen ligger i Malmötrakten, ända ned till tio meter. Det förekommer inte någon annanstans.

Så varför är det då stora mängder näring i vattnet? En orsak kan vara den milda vintern. Fryser inte marken ökar läckaget av näringsämnen till haven, berättar Michael Palmgren.

Ålgräsängar hotas
Att de fintrådiga algerna nu brett ut sig kan slå hårt mot växtlivet. Ålgräset kan kvävas och rötterna skadas när algerna ruttnar.

– Är det tillräckligt mycket blir de helt överskuggade av de fintrådiga algerna, säger Michael Palmgren.

Räddare i nöden

Men en ljusglimt syns i horisonten. Ett högtryck över Kattegatt i kombination med ett lågtryck över Östersjön gör att vindarna tilltagit och syrerikt vatten strömmar in västerifrån, vilket kan mildra effekterna av algblomningen.

– Desto mer syre, desto bättre säger Michael Palmgren.

Men det kan vara en tillfällig räddning, varnar han. Ett varmare klimat ökar risken för kraftiga algblomningar.

– Så här kan det vara eller så gör vi något för att det här accepterar vi inte men då måste vi också göra insatser, mot växthuseffekterna och uppvärmningen av haven.

Läs också: Hundra år innan Östersjön är återställd

Fakta: Ålgräs

Ålgräs, även kallat bandtång, är en undervattensört med breda, slaka blad som kan bli upp till två meter lång.
Växer på sandiga och mjuka bottnar ned till tio meters djup, i såväl salt som bräckt vatten.
Bildar vidsträckta undervattensängar med en fauna av kräftdjur, musslor och fiskar. Ängarna är en viktig miljö för torskyngel.
På 1930-talet drabbades ålgräset av en parasitsvamp som hotade utrota stora delar. Växten repade sig dock och återtog delvis sina forna växtplatser, men har åter minskat på grund av övergödning, överfiske och hamnanläggningar.
Om större fiskar försvinner så rubbas näringskedjan i flera led så att fintrådiga alger breder ut sig och kväver ålgräset.
Ålgräset behöver god tillgång till solljus. Det motverkar växthuseffekten genom att ta upp och lagra koldioxid.
Torrt ålgräs har förr använts som fyllnad i madrasser, som isoleringsmaterial och även som taktäckning.
Under andra världskriget användes växten som tobakssurrogat.
Källa: NE, länsstyrelsen i Västra Götaland