Radar · Miljö

Mer än skam bakom beslut att sluta flyga

I en ny rapport från Fores ifrågasätts flygskammen som en drivkraft bakom att allt fler slutar flyga.

Det har talats mycket om flygskam det senaste året och allt fler ”stannar på marken”. Men är det verkligen skam som ligger bakom besluten att sluta flyga? Den liberal tankesmedjan Fores har tittat närmare på den frågan och presenterar i dag rapporten Grounded – Beyond flygskam.

Rapporten Grounded – Beyond flygskam lanseras vid ett seminarium där författarna Maria Wolrath Söderberg, lektor i retorik vid Södertörns Högskola och Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid KTH presenterar sina resultat.

Ur ett liberalt perspektiv är en begränsning av flygandet känsligt eftersom det utmanar övertygelsen om vikten av den fria rörligheten. Med rapporten vill Fores lyfta blicken från tvång och skam och se hur styrmedel som utgår från människors frivilliga beslut att sluta flyga skulle kunna se ut.

Stort intresse att delta

Så vad kan vi lära från dem som verkligen har slutat flyga? Hur har dessa människor resonerat när de fattade sina beslut? Intresset att dela med sig var stort, berättar Maria Wolrath Söderberg vid lanseringen av rapporten. Inom 24 timmar hade 800 svar rasslat in i mejlkorgen, varav många var utförliga och personliga. Och svaren var inte som de förväntat sig.

– Från debatten kan man tro att skam skulle sticka ut. Det finns där och har haft viss betydelse men det var inte det som folk lyfte, säger hon.

Särskilt drivande var istället två typer av kunskap; om hur brådskande det är att vi agerar och om storleken på koldioxidutsläppen från flyg relaterat till andra utsläppskällor.

För många har kunskapen ackumulerats över tid och är av både känslomässig och intellektuell karaktär. Egna erfarenheter av till exempel värmeböljor blandas med fakta och åsikter man mött i medier och i sin omgivning.

En moralisk dimension

Men beslutet att inte flyga har också en moralisk dimension för många, berättar författarna. Man vill sluta med tanke på framtida generationer men också i relation till ett globalt rättviseperspektiv. Flygandet skapar en ”spricka i identiteten” och kan inte längre rättfärdigas.

– Det är en social fråga. Vem är du i relation till andra? Förebilder, mediadebatten och omgivningen påverkar. Folk vill också påverka andra genom att leva som dom lär säger Nina Wormbs.

Här spelar också skammen in men författarna menar att det i huvudsak handlar om något annat. Drivkraften saknar den negativitet som kommer ur skam, det handlar istället om en positiv känsla av att vilja göra rätt och ta ansvar. 

Ytterligare en faktor av stor betydelse är den växande insikten om att det finns alternativ till flygresan, det går till exempel att ta tåget.  Det här är ju vad gäller styrmedel en enkel väg att gå, understryker författarna.