För de flesta är datorspel ett roligt tidsfördriv. För andra går det över styr och blir en sjukdom, ett problem som nu kallas gaming disorder. –Varningssignaler är när spelandet tar överhanden, när man förlorar kontrollen, säger Jenny Rangmar, doktor i psykologi som står bakom en ny kunskapsöversikt.
Datorspel kan vara roliga och underhållande. Många spel lockar unga och äldre att spendera timmar och dagar framför datorskärmarna. Men för några går det för långt. De uppslukas så helt av spelandet att livet utanför spelvärlden försvinner bort. Det blir nästan som en drog.
Världshälsoorganisationen WHO beslutade förra året att införa en ny diagnos, gaming disorder. Ännu finns ingen svensk översättning men det handlar om att datorspelandet blir ett problem.
Forskning från hela världen
Länsstyrelsen i Västra Götaland har beställt en kunskapsöversikt från Göteborgs universitet. Bland författarna till rapporten finns Jenny Rangmar.
– Vi har gått igenom forskning från hela världen, men sedan valt ut det material som vi tror bäst stämmer överens med svenska förhållanden, säger hon.
En norsk studie visar att omkring 0,6 procent av befolkningen drabbas av gaming disorder.
– Generellt för hela Europa talar man om 1,6 procent. Så kanske Sverige ligger någonstans däremellan, säger Jenny Rangmar.
Personer i riskzonen
Jenny Rangmar menar att för de allra flesta är datorspelande bara något roligt. Många kan spela utan att det orsakar problem.
Men forskningen talar om att det finns personer som befinner sig i riskzonen, då det finns vissa egenskaper som är mer vanligt förekommande hos de personer som utvecklar gaming disorder. Det flesta är till exempel män, de är unga, har fysiska problem och det förekommer depression och ångest. Det kan också finnas samband med impulsivitet, hyperaktivitet och ensamhet.
Svårt att stänga av
Och vissa typer av spel kan vara speciellt farliga för personer i riskzonen.
– De spel som är svårast att stänga av är de nätbaserade spelen där man spelar tillsammans. Det beror på att de är så himla roliga men också för att man utsätts för ett grupptryck att inte svika laget. Och man kan ha erövrat en hög status som man vill försvara som gör det svårt att bryta.
Jenny Rangmar vill ge råd till föräldrar och nära vänner till personer som drabbas.
– Varningssignaler är när spelandet tar överhanden. När man förlorar kontrollen.
Man kan sluta tvätta sig, sluta gå till skolan eller struntar i jobbet. Då behöver personen hjälp.
Utmaning för vården
Den nya diagnosen kan innebära en utmaning för vården.
– Om en person är orolig för sitt spelbeteende ska man uppsöka sin vårdcentral. Svenska läkare kan använda sig av WHO:s diagnos och ska, utifrån de kriterier som WHO satt upp, kunna göra en bedömning.
– Sen är det lite skralt med vilka behandlingsmetoder som fungerar. Men KBT (kognitiv beteendeterapi) och kanske medicin kan vara en framkomlig väg, säger Jenny Rangmar.
Fakta: Gaming disorder
• Världshälsoorganisationen WHO införde 2018 diagnosen gaming disorder.
• Det beskrivs som ett ihållande mönster av spelbeteende som präglas av försämrad kontroll över spelandet samtidigt som personen prioriterar spelandet högre än andra aktiviteter och intressen.
• Försämrad kontroll över spelandet kan till exempel yttra sig i att spelaren upplever att den inte kan avsluta spelet så länge inte någon annan uppmanar den till det.
• För att en person ska kunna få diagnosen gaming disorder ska det här spelbeteendet pågå under minst tolv månader. Om alla diagnostiska krav är uppfyllda och symptomen är svåra kan dock diagnosen ställas även efter kortare tid.
• Gaming disorder är fem gånger vanligare bland pojkar än bland fickor.
Fakta: Faktorer som ökar risken
• Spelar datorspel med försämrad kontroll över spelandet
• Prioriterar spelandet högre än andra aktiviteter och intressen
• Ensamhet
• Impulsivitet
• Låg nivå av deltagande i sportaktiviteter
• Dålig självkänsla
• Uppmärksamhetsstörning
• Depression
• Ångest
• Hyperaktivitet
• Familjerelationer som karaktäriseras av konflikter och begränsad kommunikation
