Det nya klimatramverket för universitet och högskolor mottas med både ris och ros av den nationella föreningen Klimatstudenterna. En bra bas, men inte tillräckligt skarp, anser de klimatengagerade studenterna.
– Vi är positiva till att ramverket har tagits fram och skrivits på av många läroverk. Men vi betonar verkligen att det ska ses som en lägstaribba och inte begränsa ambitionsnivån, säger Elin Johnson som sitter i den nationella styrelsen i föreningen Klimatstudenterna.
Hittills har 37 lärosäten anslutit sig och förbundit sig till att följa riktlinjerna. Syftet med ramverket som initierats av Chalmers och KTH är att ge landets högskolor och universitet tydliga mål att arbeta mot när det gäller att minska de egna utsläppen men också bidra med kunskap om hur klimatforskningen bäst ska gynna samhället. En utgångspunkt är att landets lärosäten måste driva på för att målen i Parisavtalet ska uppnås.
Klimatstudenterna, en nationell förening som har lokala grupper på 14 lärosäten runt om i landet, jobbar mot målet att utsläppen ska halveras under fyra år och vara nere på noll år 2030.
Bra med konkreta tips
Att ramverket innehåller flera konkreta tips ser föreningen som positivt, liksom att det är skrivet på ett sätt som de tror att många kan ställa sig bakom. Däremot önskar de större tydlighet kring målformuleringen och hur uppföljningen går till, samt vad som sker i den händelse delmålen inte uppfylls.
– Årsmål med fastslagna procentsatser skulle göra klimatramverket skarpare. Nu utgår det från IPCC:s siffror som tar för stor hänsyn till negativa utsläpp – vi kan inte förlita oss att teknik som ännu inte finns i stor skala ska lösa problemen. Vi saknar också rättviseaspekten. Vi som har släppt ut mycket historiskt sett bör minska utsläppen snabbare än fattigare länder, säger Elin Johnson.
Chalmers är en av initiativtagarna till ramverket och vicerektor Fredrik Hörstedt, som Syre även tidigare pratat med, bedömer att IPCC är den bästa källan till kunskap om klimatet som vi har idag. Förslaget om årssiffror ser han som positivt.
– Om det går att på ett trovärdigt sätt göra det i de konkreta strategier, som varje lärosäte nu har åtagit sig att ta fram, så är det bra.
Klimatfrågan viktig
Det råder ingen tvekan om att klimatfrågan är viktig för många studenter. Elin Johnson ser att det har skett en mobilisering på kort tid.
– Framför allt från forskare upplever vi att vårt engagemang mottas väldigt positivt. Vi tror på att få med oss så många som möjligt, och studenterna vet bäst hur de påverkar på just sitt universitet.
Nästa steg är att rektorer och ledning ska ta studenters och forskares krav på allvar, och minska sina utsläpp i linje med klimatforskningen, säger Elin Johnson.
– Klimatramverket måste helt enkelt vara skarpare. För att inte tappa sin trovärdighet måste lärosätena gå före i klimatomställningen och leva som de lär.
