Andelen polisanmälda brott med hatbrottsmotiv ökar i Sverige. Främst gäller det anmälningar om hets mot folkgrupp. ”Det är framför allt ett resultat av olika aktörers arbete för att öka uppmärksamheten om problemen på nätet”, säger Nina Forselius, utredare på Brå.
Under 2018 identifierade Brottsförebyggande rådet (Brå) 7 090 polisanmälningar där ett hatbrottsmotiv förekommit. Det är en ökning med 11 procent gentemot den senaste rapporten om anmälningar 2016 – och 29 procent fler än 2013.
En stor del av ökningen förklaras med att antalet polisanmälningar om brott som saknar målsägare, eller där målsägaren är juridisk (exempelvis kommuner, myndigheter och föreningar) har ökat.
– Brott som saknar målsägare eller där målsägaren är juridisk kan exempelvis vara hets mot folkgrupp eller skadegörelse och klotter, säger Nina Forselius.
Nästan en tredjedel av anmälningarna i fjol rörde sig om sådana brott, en fördubbling i andel sedan 2013.
Hatbrott på nätet
Just hets mot folkgrupp är den brottstyp som ökar tydligast bland anmälningarna. De fördubblas i antal från 2016, från 640 till drygt 1 160 anmälningar 2018.
Till stor del förklarar Brå ökningen med insatser som gjorts för att uppmärksamma hatbrott på nätet.
– Det finns aktörer som syftar till att polisanmäla sådant de läser i sociala medier, som har blivit mer aktiva. Det kan vara både organiserat och privata initiativ, med hashtaggar och liknande, säger Nina Forselius.
Antisemitism
Likt tidigare år är det främlingsfientliga eller rasistiska motiv som är den vanligaste hatbrottskategorin i anmälningarna. Men de största ökningarna jämfört med 2016 är för antisemitiska hatbrott (+53 procent) samt hatbrott som rör sexuell läggning (+37 procent). Även det förklaras till stor del med ökad benägenhet att anmäla hatbrott som sker på internet.
– Anmälningarna gällande de motiven består till stor del i brottet hets mot folkgrupp. Det är brott som ofta sker på internet eller i form av skadegörelse eller klotter på offentliga platser, säger Nina Forselius.
Att anmälningarna leder till att någon åtalas för brotten är sällsynt. Av de över 6 000 anmälningar med hatbrottsmotiv under 2016 var endast 3 procent uppklarade i juni 2019.
Fakta: Hatbrott 2018
Brottsförebyggande rådet genomför datainsamlingen genom ett obundet slumpmässigt urval om hälften av samtliga anmälda brott. Polisanmälningar med möjliga hatbrottsmotiv fångas upp genom sökningar efter hatbrottsrelaterade ord och fraser i fritexten som finns i anmälan. De anmälningar som fångas i sökningarna granskas sedan manuellt innan de kodas i statistiken.
Totalt identifierade Brå nästan 7 090 polisanmälda brott med hatbrottsmotiv. Det är 11 procent fler än 2016, och 29 procent fler än 2013.
Det främlingsfientliga/rasistiska motivet svarade för 69 procent av alla polisanmälningar med identifierat hatbrottsmotiv under 2018.
De vanligaste huvudbrotten i anmälningarna var olaga hot och ofredande, som svarade för 39 procent. Därefter kom skadegörelse/klotter och hets mot folkgrupp, 16 procent vardera.
Den vanligaste brottsplatsen i anmälningarna var allmän plats, som gator, torg eller parker (22 procent). I 15 procent var brottsplatsen internet, medan 13 procent skedde i eller i nära anslutning till den utsattas hem.
Källa: Brå
