Radar · Nyheter

Striden om uppmärksamhet inför presidentval har startat

Demokratiska presidentkandidater på plats i Detroit.

Presidentaspiranter från Demokraterna har åter drabbat samman i en tv-debatt i USA. Elizabeth Warren och Bernie Sanders tävlade om samma väljares gunst, men ställdes i nattens debatt framför allt mot mer mittenorienterade kandidater.

Inför torsdagens andra rond behöver Joe Biden visa framfötterna för att behålla sin roll som favorit, enligt experten.

Under två kvällar gör de 20 främsta aspiranterna till att bli Demokraternas kandidat i nästa års amerikanska presidentval upp i Detroit.

Första ämnet som togs upp i den inledande debatten var sjukvårdssystemet, där senatorerna Elizabeth Warren och Bernie Sanders stötte på motstånd från kandidater ur partiets mittfåra. Warren krävde ”stora strukturella förändringar”, som till exempel fri sjukvård, något som avfärdades som ”önskeliste-ekonomi” av hennes motståndare.

– Dåliga beslut som gratis sjukvård, gratis allting, och omöjliga löften kommer att få Trump omvald, sade tidigare representanthusledamoten John Delaney under debatten.

Topplacerade rivaler

Bernie Sanders gav svar på tal genom att antyda att Delaney har för låg ambitionsnivå.

– Jag blir trött på demokrater som är rädda för stora idéer. Samma rädsla finns inte hos republikanerna, sade Bernie Sanders.

Tillsammans med Warren är han den tydligast profilerade vänsterkandidaten och de båda förespråkar i flera avseenden liknande reformer. Fri sjukvård och högre utbildning, skattehöjningar för de rikaste och tuffare tag mot storföretag.

De konkurrerar även om samma väljare. En vanlig bedömning är att någon av dem måste stryka på foten för att den andre på allvar ska kunna utmana favoriten Joe Biden om Demokraternas nominering till presidentvalet nästa år.

"Spelar Trump i händerna"

Även när migrationen debatterades upprepades samma konfliktlinje som i tidigare ämnen. Warren vill avkriminalisera gränsöverträdelser, något som skulle spela president Donald Trump i händerna, enligt Steve Bullock, guvernör i Montana.

– Ett förnuftigt invandringssystem kräver en förnuftig ledare. Och vi kan uppnå det utan att avkriminalisera och erbjuda fri sjukvård för alla.

Pete Buttigieg, borgmästare i staden South Bend i Indiana, tycker istället att kandidaterna borde avstå från att förhålla sig till Donald Trump och hans kritik av Demokraterna.

– Om vi väljer att föra vänsterpolitik kommer vi kritiseras för att vara galna socialister. Och om vi för en mer konservativ politik, vet ni vad de kommer att säga då? Att vi är ett gäng galna socialister.

Harris vs Biden

Inför nästa debatt under natten mot torsdag svensk tid väntas blickarna framför allt riktas mot opinionsfavoriten och tidigare vicepresidenten Joe Biden samt Kamala Harris, senator från Kalifornien.

När de båda senast drabbades samman i en debatt i slutet av juni anklagade Harris sin motståndare för att inte ha gjort tillräckligt för att minska segregationen i landet. Bland annat ifrågasatte hon hans tidigare motstånd mot att låta svarta elever bussas till skolor där majoriteten av eleverna är vita.

Biden har stor press på sig efter den bleka insatsen i förra debatten, säger Frida Stranne, USA-forskare vid Högskolan i Halmstad.

– Han måste visa att han är värd det stöd han har, eftersom han leder opinionsmätningarna stort. Det är viktigt att han kan svara på de attacker som riktas mot honom och visa ledarskap, säger hon.
Måste få uppmärksamhet

Hon tycker även att man bör hålla koll på namn som Cory Booker och Julián Castro. Även om kampen om presidentkandidaturen är i sin linda har båda en hel del förväntningar på sig.

– För många kandidater är det viktigt att hänga kvar i opinionsmätningarna för att få delta även i debatterna i september. Det handlar om att ta tillfället och säga något som medierna plockar upp och pratar om, säger Frida Stranne.

För att medverka i debatterna den 12 och 13 september måste kandidaterna få två procents stöd eller mer i minst fyra mätningar från vissa utvalda institut. Kandidaten måste även möta vissa krav när det gäller bland annat hur mycket kampanjpengar hen har lyckats samla in.