Energi

Hållbarhet dominerade odlingsåret

Under den gångna sommaren blommade det i mångas trädgård.

När sju kända odlare och trädgårdsmästare berättar om det gångna årets mylla talar de om sommarens väder, men också om framtidsperspektiv, klimat och hållbarhet. 

Fjolårets torra sommar gör sig fortfarande påmind. Trädgårdskändisarna Gunnel Carlson, Jessica Lyon, Johannes Wätterbäck, John Taylor, Linda Schilén, Sara Bäckmo och Ulrika Flodin Furås har på sina sätt både torka och bevattning i tankarna. 

Vad experterna helst har i sina händer? Jo, två stycken föredrar att arbeta med grep. Sedan följer redskapen sekatör, planteringsspade, ordinär spade och kanske något överraskande en fjärilshåv. Händerna är en av odlarnas favorit och det är ganska självklart – det är ju med dem vi varsamt sår och även gräver.

Och nästa år – vad hoppas de på då? Den som läser får se.

Gunnel Carlson, journalist och författare

Gunnel Carlson
Gunnel Carlson. Foto: Björn Lindgren/TT

Vad definierade odlingsåret 2019?

– Att intresset för odling och trädgård har vidgats på senare år. Nu odlar många som inte har egen trädgård. I staden, på odlingslotter och i olika stadsodlingsprojekt.

Årets gröna ord?

– Hållbarhet.

Mest lyckosamt i trädgården i somras?

– Pollineringen gick bra trots att jag inte tyckte att det surrade så mycket runt blomningen i maj. Men det blev en hel del frukt och kanske allra roligast – det blev en mängd mispelfrukter på ett ganska nyplanterat träd.

Sämst?

– Jag var som alltid usel på att få egna tomater. Sätter frön och köper plantor. Har ett växthus så det finns inget att skylla på.

Det mest oväntade?

– Att mitt mistelfrö hade grott. Kletade fast ett frö i ett äppelträd för några år sedan. I somras såg jag att det grott och blivit en riktigt fint kvist.

Viktigaste redskapet?

– Som alltid sekatören. Den är med överallt. Utom när jag inte hittar den eftersom jag alltid lägger den ifrån mig någonstans.

Vad hoppas du på nästa år?

– Eftersom jag bor i Skåne vill jag ha en tidig vår i mars. Den ska helst räcka till maj då värmen kan få komma. En varm sommar med regn på nätterna och efter det en lång mild höst.

John Taylor, tv-profil

John Taylor
John Taylor. Foto: Johan Nilsson/TT

Vad definierade odlingsåret 2019?

– Man jämför alltid med året innan så svalt är ordet efter 2018 års hetta.

Årets gröna ord?

– Det finns två stycken bubblare: biokol och bokashi, men de slås lätt av kompost – det är utan tvekan ämnet jag har fått flest frågor om. Jag har till och med fått börja hålla kurser i kompostering.

Mest lyckosamt i trädgården i somras?

– Rosor var extra bra 2019. Jag anlade en rosenträdgård med 110 olika sorter och blomningarna var helt fantastiska.

Sämst?

– Jag hann inte plocka av alla mina ärtor. Men det var inte deras fel, då var det jag som var sämst.

Det mest oväntade?

– Mitt fina gamla plommonträd dog. Det hade jag inte väntat mig. Ska plantera ett körsbärsträd där så snart som möjligt.

Viktigaste redskapet?

– Min enkla lilla planteringsspade.

Vad hoppas du på nästa år?

– Att folk planterar mer under hösten som är den bästa tiden för växterna.

Linda Schilén, tv-profil och konstnär

Linda Schilén
Linda Schilén. Foto: Henrik Montgomery/TT

Vad definierade odlingsåret 2019?

– Fokus på klimatet. Än fler tänker närodlat, att krukväxter är uppdrivna hos svenska odlare. Sommar- och ängsblommor har fått en revansch – de är viktiga för vår biologiska mångfald.

Årets gröna ord?

– Eternell – det håller ihop med det långsiktiga odlandet.

Mest lyckosamt i trädgården i somras?

– Att hålla trädgården fri från skadegörare.

Sämst?

– Tvestjärtarna rymde hela tiden från komposten och åt upp blommorna på mina dahlior.

Det mest oväntade?

– Att jag blev med växthus – jag lyckades få mina klockrankor i blom, odla malabarspenat och alla mina pelargoner har kunnat överleva där.

Viktigaste redskapet?

– Fjärilshåven – utan den hade jag lidit. När det i växthuset flög in alltifrån fjärilar och trollsländor till småfåglar och humlor, då var jag bara tvungen hjälpa dem ut till det fria.

Vad hoppas du på nästa år?

– Jag hoppas på en gynnsam sommar med lagom mycket regn och sol, gärna en varm vår så att säsongen sätts igång tidigt. Jag ska odla sommarblommor storskaligt och mycket solrosor.

Jessica Lyon, webb-tv-kanalen Odlings-tv

Jessica Lyon
Jessica Lyon. Foto: Claudio Bresciani/TT

Vad definierade odlingsåret 2019?

– Torka och rikliga vattenmängder. Många har de senaste åren fått erfarenhet både av att växterna torkat och översvämningar vid sina hem.

Årets gröna ord?

– Hållbarhet.

Mest lyckosamt i trädgården i somras?

– De torktåliga perennerna blommade bäst.

Sämst?

– Att samla dagvatten. Jag hann inte med att skala upp regnuppsamlingssystemet för alla ytor i trädgården.

Det mest oväntade?

– Tistelfjärilarna – de var tusentals på en och samma gång i trädgården. Och nu under hösten är det kattugglorna, som vi inte har haft hos oss tidigare.

Viktigaste redskapet?

– Händerna. Man tar sticklingar, frösår, till och med gräver med händerna om man ska sätta dit en ny planta.

Vad hoppas du på nästa år?

– Att fler människor och företag skalar upp med det här med regn- och dagvattensystem. Och så önskar jag ännu fler gröna, blommande tak.

Sara Bäckmo, journalist och författare

Sara Bäckmo
Sara Bäckmo. Foto: Maria Fors Östberg

Vad definierade odlingsåret 2019?

– För oss som odlar grönsaker har klimatfrågan styrt över odlingen.

Årets gröna ord?

– Klimatet. Det är en stor diskussion hur vi gödslar, hur vi odlar hållbart. Hur vi disponerar vårt vatten, vår tid, vilka slags grönsaker vi ska prioritera för självhushållning i en villaträdgård.

Mest lyckosamt i trädgården i somras?

– Mina brytbönor. Det är en sådan värdefull gröda att kunna lagra om vintern. Det var lite av en revansch från året innan, som var ett riktigt skitår för bönor.

Sämst?

– Potatis. Vi odlar gemensamt i byn och då tar det lite tid att få in rutinerna, hitta sorter som passar den typen av odling.

Det mest oväntade?

– Jag provade solcellsbevattning och jag blev jättefrälst.

Viktigaste redskapet?

 –Möjligen en grep. Jag odlar på ett sätt så att jag inte gräver – jag täckodlar. Där det kan vara kompakt jord kör jag ner grepen, så att det blir lite luckrare.

Vad hoppas du på nästa år?

– Att odla färre sorter, men däremot riktigt mycket. Bara två sorters broccoli. En sorts grön ärta, märgärta. Jag kommer att odla många olika sorters grönsaker tillsammans och kombinera med sommarblommor.

Johannes Wätterbäck, författare, bloggar på Farbror Grön

Farbror Grön består av Theres Lundén och Johannes Wätterbäck
Farbror Grön består av Theres Lundén och Johannes Wätterbäck. Foto: Tora Wätterbäck

Vad tycker du definierade odlingsåret 2019?

– Kyligare än i fjol. Den här sommaren påminde mycket om de på 1980-talet när jag var liten. Det var inte så många gånger man åkte och badade för det var kallt. Auberginerna växte lite dåligt och tomaterna blev färre.

Årets gröna ord?

 –Balans. Det var bra balans mellan sol och regn. Vi fick allt. Vi fick blåst och lite torka. Det var ett jäkligt normalt år.

Mest lyckosamt i trädgården i somras?

– Mina eterneller. Men även salladen – den gillar när det är lite kallare.

Sämst?

– Aubergine och sötpotatis som jag odlade på taket. Det blev inte riktigt så varmt som jag hade velat.

Det mest oväntade?

– I ett av våra växthus lyckades jag odla armenisk gurka – och det blev en stor skörd. En annan sak var att jag odlade potatis från egna frön.

Viktigaste redskapet?

– Grep är bra när man skördar potatis.

Vad hoppas du på nästa år?

– Jag skulle vilja ha mer regn. Jag tycker att det är så skönt när man slipper vattna. Jag hoppas att jag får en rejäl skörd av svedjerågen – att kunna baka eget bröd på eget spannmål.

Ulrika Flodin Furås, chefredaktör på Koloniträdgården

Ulrika Flodin Furås
Ulrika Flodin Furås. Foto: Mia Carlsson

Vad tycker du definierade odlingsåret 2019?

– Fler och fler odlar och blir klimatmedvetna. Folk tänker på vad man ska välja för gödsel. Bokashi och miljötänk börjar bli mainstream. Miljövänligt och klimatsmart är det nya normala.

Årets gröna ord?

– Bokashi.

Mest lyckosamt i trädgården i somras?

– Pumporna. Det var bra gödslat, de växte i ensilage och på komposten. De var så vackra och bredde bara ut sig.

Sämst?

– Tomaterna.

Det mest oväntade?

– Att vår varmkompost funkade så bra som vi hade hoppats. Vi anlade den i mars och redan några veckor senare kunde vi skörda rädisor som var jättestora, saftiga och supergoda.

Viktigaste redskapet?

– En spade.

Vad hoppas du på nästa år?

– Bra skörd med nederbörd men också varmt och soligt. Jag är medodlare på en kolonilott. Vi håller på att jobba fram en bra jord – med bokashi och ensilage, löv och kompostmaterial – och vi hoppas att det ska ge utdelning.