Den första januari 2020 blir FN:s barnkonvention svensk lag. Asylsökande barns situation kommer inte påverkas av det, något som ifrågasatts starkt av bland annat nätverket Liv utan gränser. ”Det här är ett jätteproblem”, säger Sara Edvardson Ehrnborg, ordförande för Flyktinggruppernas riksråd (FARR).
I somras tog nätverket Liv utan gränser form. Barnfamiljer från Afghanistan, varav många lever under utvisningshot som inte går att verkställa, samlades då på Norra Bantorget. Demonstrationerna avslutades sedan, men kravet på amnesti för barnfamiljer och att barnkonventionen när den upphöjs till svensk lag ska omfatta alla barn finns kvar.
När FN:s barnkonvention fyllde 30 år i höstas pratade Syre med Zahra Hosseyni från Liv utan gränser:
– Vad kommer lagen innebära för oss? Vi vill att politikerna lyssnar på oss. Våra barn är också barn. Alla barn har lika mycket värde. Alla barn har enligt barnkonventionen rätt att leva i trygghet. Det måste alla veta, sa Zahra Hosseyni då.
Sara Edvardson Ehrnborg, ordförande i Flyktinggruppernas riksråd (FARR), säger att de länge vetat om att upphöjandet av Barnkonventionen till lag inte kommer göra någon direkt skillnad för asylsökande barn.
– Barnkonventionen är inte en lag som kommer gälla alla barn eftersom utlänningslagen går över den. Det kan bli så att Migrationsdomstolarna tar beslut om uppehållstillstånd utifrån barnets bästa i enskilda fall men det i sig ger inte automatiskt en ändring i praxis. Däremot skulle vi möjligen se skillnad på generell nivå om Migrationsöverdomstolen vid ett överklagande dit beslutar sig för att bevilja ett barn uppehållstillstånd utifrån barnets bästa, säger Sara Edvardson Ehrnborg till Syre.
Höga förväntningar
Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket, säger till Ekot att de på Migrationsverket är medvetna om att lagen inte kommer påverka asylsökande barns chanser till uppehållstillstånd. Den tillfälliga asyllagen, som är förlängd till nästa sommar, har kraftigt begränsat både barns och vuxnas rätt till skydd.
– Det finns stora förväntningar på att Barnkonventionen, och kanske framför allt principen om barnets bästa, ska på något större sätt ändra förutsättningarna för att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det tror jag inte det kommer att göra eftersom förutsättningarna för att beviljas uppehållstillstånd här i landet, det regleras i Utlänningslagen och Utlänningslagen ändras inte, säger Carl Bexelius till Ekot.
Utlänningslagen är med andra ord överordnad den nya lagen som träder i kraft den första januari 2020, där FN:s barnkonvention upphöjs till svensk lag. Barnets bästa kan därmed fortfarande komma i andra hand, i de fall där barnet är asylsökande.
– Det kan fortfarande ge det utslaget att barnet inte får uppehållstillstånd fastän man vet att det vore barnets bästa. Och det här är ett jätteproblem som jag tänker att Migrationsverket troligen håller på att hantera just nu. Hur ska man se till barnets bästa om man samtidigt har en överordnad lag som gör barn utvisningsbara? säger FARR:s ordförande Sara Edvardson Ehrnborg.
Lyssna på barnen
Emma Fagerstrand, barnrättsexpert på Barnkonsulterna, säger till SVT att det finns mycket som Sverige kan bli bättre på gällande barns rättigheter. Bland annat handlar det om rätten att komma till tals.
– Det brister när det kommer till tillämpning. Till exempel kommer inte barn till tals i domstolsprocesser så ofta eller vi utreder inte alltid barns individuella asylskäl utan ser barn uteslutande som en del i en familj, säger barnrättsexpert Emma Fagerstrand till SVT.
FN:s barnkonvention innehåller 54 artiklar och har ratificerats av 196 länder. Dessutom finns det tre tilläggsprotokoll, varav Sverige har ratificerat två av dem. Det tredje tilläggsprotokollet handlar om barns klagorätt och det är det som Sverige inte skrivit under.
I slutet av 2018 hade 42 länder, bland annat Danmark och Finland, anslutit sig till det tredje tilläggsprotokollet som ger barn rätt att föra sin klagan vidare utanför landets gränser. Om alla möjligheter har uttömts i landet där barnet befinner sig kan barnet då överklaga till FN:s barnrättskommitté. I den nya lagen kommer inte den möjligheten finnas med, eftersom Sverige inte anslutit sig till det tredje tilläggsprotokollet.
– Barn som har uttömt alla sina möjligheter inom landet Sverige kommer därmed inte kunna föra klagan vidare. Den rättigheten har inte några barn i Sverige, säger Sara Edvardson Ehrnborg.
Barnkonventionen blir lag, men barn har inte rätt att klaga vidare. Asylsökande eller ej. Sara Edvardson Ehrnborg menar att det finns en risk för att lagen blir signalpolitik, samtidigt som hon är hoppfull och menar att det ska bli spännande att se vad den nya lagen kommer att ge i praktiken.
– Man utbildar människor om barns rättigheter runt om i kommunerna, vilket kan leda till en större medvetenhet på sikt. Sverige har fått kritik många gånger från UNICEF och FN för att vi inte är bäst i klassen på barns rättigheter, som man säger att man är. Ju mer Sverige gör som visar att man inte tar barns säkerhet och trygghet på allvar så kommer vi få mer kritik, säger Sara Edvardson Ehrnborg och tillägger:
– Vi får fråga barnen sen och höra hur de tycker att det har gått.
