Omkring 8 000 rohingyiska barn kommer nu få gå i skolan tack vare ett unikt samarbete men läget är fortsatt svårt för de rohingyer som flydde från Myanmar under våldsvågen 2017. Samtidigt förnekar landets tidigare prisade ledare Aung San Suu Kyi att militären begick folkmord mot den muslimska folkgruppen.
50 nya skolor ska byggas i de rohingyiska flyktinglägren i Cox’s Bazar med hjälp av stödet från Nippon foundation. Och i tillägg ska 100 center för förskolebarn från de hårt prövade lokalsamhällen som tagit emot flyktingarna från Myanmar öppnas. För att bestämma var det nya centret behövs bäst kommer BRAC att konsultera de berörda lokalsamhällena i Bangladesh.
Ordföranden för Nippon Foundation, Yohei Sasakawa, säger att han själv har besökt lägren i Cox’s Bazar och han beskriver situationen som mycket allvarlig.
– Jag har med egna ögon sett vilken svår situation det är och att regeringen i Bangladesh försöker erbjuda humanitär hjälp, sa han på en presskonferens i Dhaka.
Yohei Sasakawa, som också är så kallad goodwill-ambassadör för Världshälsoorganisationen WHO, säger att kvinnor och barn är mest utsatta och att han är glad över att hans stiftelse genom partnerskapet med BRAC kommer kunna hjälpa en del av dem.
I dag lever över en miljon rohingyiska flyktingar i Bangladesh. Många av dem anlände 2017 då en massflykt undan våld, dödande och förföljelse i Myanmar skedde. Flyktingarna bor i överfulla läger och enligt BRAC:s chef Asif Saleh är omkring 55 procent av de som lever i Cox’s Bazar barn som har väldigt begränsad tillgång till utbildning.
Förnekar folkmord
Tidigare i december framträdde Myanmars tidigare prisade ledare Aung San Suu Kyi inför Internationella domstolen i Haag. Hon förnekade att Myanmars militär begick folkmord mot rohingyer i samband med den våldsvåg som riktades mot den muslimska minoriteten 2017.
Tillslaget mot rohingyer ledde till att över 700 000 människor tvingades fly till grannlandet Bangladesh, där de fortfarande lever i flyktingläger.
I domstolen agerade Aung San Suu Kyi som en försvarare av samma militärmakt som hon själv under flera decennier bekämpade som demokratiaktivist – en kamp som ledde till att hon tilldelades fredspriset 1991.
Bedömare menar att hennes framträdande inför domstolen även syftade till att stärka hennes ställning på hemmaplan inför det val som ska hållas i landet nästa år.
– Det här var det slutliga och ovärdiga fallet för Aung San Suu Kyi – från vinnare av Nobels fredspris till folkmords-förnekare och försvarare av Myanmars mordiska militär, säger Simon Adams, ordförande för organisationen Global Centre for the Responsibility to Protect.
Han säger till IPS att Aung San Suu Kyi förlorat sin värdighet på ett ”chockerande” sätt, i sin strävan efter att stärka sin makt i hemlandet.
I sitt vittnesmål medgav Aung San Suu Kyi att militären vid något tillfälle kan ha använt sig av oproportionerligt mycket våld, i ett sammanhang av ”en inre väpnad konflikt”. Men hon förnekade folkmord.
"Gambia borde hyllas"
Det lilla afrikanska landet Gambia står bakom anklagelsen om folkmord mot Myanmar i den internationella domstolen.
– Anklagelsen mot Myanmar om folkmord tas i domstolen upp inför världens ögon. Gambia bör hyllas för att man hade styrkan att driva detta mål när så många andra länder och stormakter inte gjorde det, säger Simon Adams.
Han säger att domstolen kan komma att kräva åtgärder som skulle kunna få verklig betydelse i Myanmar och begränsa förföljelsen av rohingyer. Och enligt Simon Adams är domstolsförhandlingen förödande för Myanmars militär eftersom deras illdåd nu får internationell uppmärksamhet, vilket gör att militärens känsla av straffrihet minskar.
Nicholas Bequelin, Amnesty Internationals chef för Sydostasien, säger att Aung San Suu Kyi inför domstolen försökte tona ned de brott som begåtts mot rohingyer.
– Hon ville inte ens referera till dem vid namn eller medge omfattningen av övergreppen. Och det är förnekanden som är medvetna, vilseledande och farliga.
Att Aung San Suu Kyi inte använde termen ”rohingya” en enda gång under sitt vittnesmål är enligt folkrättsexperter talande. Enligt dem hänger Myanmars officiella förnekande av rohingyernas identitet nära samman med förföljelsen och förnekandet av minoritetsgruppens mänskliga rättigheter.
Nicholas Bequelin säger att det som ledde till massflykten till Bangladesh var en planerad kampanj av mord, våldtäkter och terror och att påståendet att soldaterna inte kunde skilja på stridande och civila saknar trovärdighet.
