Storbritannien har lämnat in ett seriöst brexitförslag till EU och är villigt att förhandla om detaljerna för att komma överens med unionen, säger den brittiske brexitministern Stephen Barclay.
Det är nu upp till EU att svara och visa att de också kan vara kreativa och flexibla, säger Barclay.
– Vi vill inte ha en förlängning, säger han, och tillägger att han tror att det finns tillräckligt med tid för att lösa brexit till den 31 oktober.
I onsdags lade premiärminister Boris Johnson fram den nya planen för hur Storbritannien ska lämna EU. EU:s första reaktion var försiktigt positiv.
– Framsteg har gjorts, men mycket arbete återstår, sade EU:s chefsförhandlare Michel Barnier i onsdags.
En högt uppsatt källa inom EU säger dock till Reuters att Johnsons nya giv inte räcker.
– Den innehåller ingen vettig lösning när det gäller tullar och den innebär också en hård gräns på Irland, säger källan.
Vad just Irland anser om Johnsons nya plan väntas spela stor roll för EU. I går beskrev en minister i den irländska regeringen planen som ett diskussionsunderlag snarare än ett färdigt förslag.
Fakta: Storbritanniens nya förslag
Storbritannien lägger fram en ny brexitplan i form av ett brev på fyra sidor från premiärminister Boris Johnson, samt en sjusidig mer utförlig förklaring. Förslagen till exakt lagtext har dock inte offentliggjorts än.
I brevet spaltas fem huvudelement ut:
Punkt ett slår fast att förslaget är inriktat på att hitta lösningar som är kompatibla med Långfredagsavtalet.
Punkt två rör den gamla rätten att röra sig fritt över gränserna på Irland och samarbetet mellan nord och syd. ”Det har slagits fast i tidigare protokoll och bör behållas i det nya”, skriver den brittiska regeringen.
Punkt tre handlar om att ”potentiellt skapa en helirländsk regleringszon, för allt gods, inklusive livsmedel”. ”Den här zonen skulle eliminera alla tillsynskontroller för handel mellan Nordirland och Irland genom att se till att reglerna i Nordirland är desamma som för resten av EU”, lyder texten.
Punkt fyra rör kravet på att Nordirlands regionala parlament får möjlighet att säga sitt om planen både innan den träder i kraft och sedan ”vart fjärde år”. ”Om samtycke inte nås kommer planen att löpa ut”, heter det i brevet.
Punkt fem är sedan att Nordirland helt och hållet kommer att vara en del av Storbritanniens tullområde, inte EU:s tullunion. ”Det här är kompatibelt med bibehållandet av en öppen gräns i Nordirland”, hävdas i brevet.
