Radar · Miljö

Våtmarker kan rena vatten från läkemedelsrester

Intresset för våtmarker som naturliga reningsverk växer.

Utsläpp av läkemedelsrester är ett växande problem och anlagda våtmarker i anslutning till reningsverk kan vara ett sätt att möta detta. På flera håll i landet pågår försök och ett nytt examensarbete från Uppsala universitet visar på en rejäl minskning av halterna vid Ekeby våtmark i Eskilstuna, Sveriges största anlagda våtmark.

Läkemedel och deras nedbrytningsprodukter har hittats i avloppsvatten, ytvatten, grundvatten och även i dricksvatten runtom i Sverige.

– Läkemedelsrester reduceras till viss del genom traditionell avloppsreningsteknik, men stora mängder läkemedel passerar genom dagens avloppsreningsverk utan att brytas ner. Resterna hamnar istället i avloppsslammet eller i sjöar och vattendrag, säger Anna Bogren, tillförordnad avdelningschef för VA produktion, i ett pressmeddelande.

Så kallade spillvattenvåtmarker har använts för kompletterande rening av avloppsvatten i över två decennier.

– Den aktuella studien, som gjorts av Johannes Randefelt vid Uppsala universitet, visar att våtmarker har god potential att reducera ett brett spektrum av läkemedelsrester i avloppsvatten. De ämnen som återfanns i de högsta halterna i inkommande vatten till våtmarkerna var antiinflammatoriska ämnen som naproxen, ibuprofen och diklofenak. Även blodtryckssänkande ämnen som atenolol, hydroklortiazid, furosemid och metoprolol samt det lugnande ämnet oxazepam var vanligt, säger Anna Bogren.

Studien visar att de flesta, 94 procent, av de påträffade substanserna reducerades med 20 procent eller mer. Nära hälften, 47 procent, reducerades med 80 procent eller mer.

Försöksdammar i Halmstad

På Högskolan i Halmstad pågår sedan många år studier som syftar till att utveckla teknikerna för att rena vatten på naturlig väg.
Vid ett våtmarksområde utanför Halmstad har högskolan anlagt ett flertal dammar. De tar hand om vatten som spetsats med liknande halter läkemedel som brukar finnas kvar efter en process i ett vanligt reningsverk.

– Vi kommer att kunna ge rekommendationer till kommuner på hur våtmarker av det här slaget kan se ut. Jag hoppas att vi kommer se fler våtmarker i anslutning till reningsverk framöver, har Per-Magnus Ehde, forskningsingenjör på Högskolan i Halmstad, tidigare sagt till SVT.

Utdikningar ligger bakom förlusten

Enligt Naturvårdsverket har nästan en fjärdedel av Sveriges ursprungliga våtmarker försvunnit under det senaste seklet. Störst andel har gått förlorad i slättlandskapen i södra Sverige, och i Skåne och Mälardalen finns bara omkring en tiondel av den ursprungliga våtmarksarealen kvar.

Utdikningar i skogsbruket står för drygt hälften av den totala våtmarksförlusten, och ytterligare 40 procent beror på sjösänkningar som har förvandlat våtmarker till jordbruksmark.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV