Radar · Nyheter

Utbildningsministern om Pisa-resultat: Skolan brister i likvärdighet

"En glädjens dag för lärare, elever och svensk skola", twittrar utbildningsminister Anna Ekström (S) om de svenska Pisa-resultaten.

Sverige höjer sina resultat i Pisamätningarna för 2018 i samtliga ämnen jämfört med förra mätningen. Men skolan brister i jämlikhet, konstaterar utbildningsminister Anna Ekström (S).

Pisa-resultaten är ett styrkebesked, men det är viktigt att jobba vidare för att stärka kunskapsresultaten ytterligare, anser utbildningsministern.

– Sverige har haft ett av världens mest högpresterande och jämlika skolsystem. Dit ska vi förstås tillbaka, säger Anna Ekström på en pressträff.
Med dagens Pisamätning är Sverige tillbaka där svenska elevers kunskaper låg 2006.

Framtiden måste ju vara att vi jobbar för att komma tillbaka till ännu högre kunskaper för svenska elever, säger hon.

Likvärdigheten oroande

Ekström framhåller att resultaten förbättrats trots lärarbrist, trots växande elevkullar och trots ett relativt stor antal nyanlända elever. Hon betonar dock att lärarbristen fortsatt är ett stort problem.

En jämförelse med andra OECD-länder visar att de svenska eleverna nu hamnar över genomsnittet i samtliga tre kunskapsområden: läsning, matematik och naturvetenskap. Vid förra mätningen var det endast i läsförståelse som de svenska eleverna låg över snittet.

– Det känns väldigt bra att kunskapsresultaten går uppåt samtidigt som det är väldigt oroande att vi fortfarande inte lyckas komma åt den bristande likvärdigheten i svensk skola, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, till TT.

"Ett demokratiproblem"

Pisa-resultaten visar att Sverige ligger på ett OECD-snitt vad gäller likvärdighet i skolan, men att man är sämre än övriga nordiska länder. Att komma tillrätta med bristerna i likvärdighet pekar Anna Ekström ut som avgörande.

– Här ger Pisaundersökningen oss ett ganska bistert budskap: Vi ser inga framsteg på jämlikhetens område. Här måste vi jobba vidare om vi vill fortsätta att höja kunskapsresultaten, säger Ekström.

Skillnaderna mellan olika elevgrupper och skolor är ett demokratiproblem, anser Åsa Fahlén.

– Det riskerar att en stor del av eleverna i svensk skola går ut skolan och inte har med sig tillräckliga kunskaper för att känna att man kan vara delaktig i samhället, skaffa ett jobb och delta i debatter.

Fahlén efterfrågar fler lärare och att man ökar attraktiviteten för skolan som arbetsplats.

– I dag får vi signaler att väldigt många kommuner drar ner på skolan, och det är helt fel väg att gå. Här måste vi investera för att kunna vända utvecklingen.

Fakta: De svenska Pisa-resultaten

OECD-genomsnittet för respektive ämne sattes inledningsvis till 500 poäng.
Resultaten mäts sedan på samma skala och enskilda länders resultat kan jämföras över tid.
Läs tabellen nedan så här:
År: poäng i Läsförståelse, poäng i Matematik, poäng i Naturvetenskap
2000: 516, 510, 512
2003: 514, 509, 506
2006: 507, 502, 503
2009: 497, 494, 495
2012: 483, 478, 485
2015: 500, 494, 493
2018: 506, 502, 499
Källa: Skolverket