Zoom

Ökad rädsla hotar pressfriheten i Europa

Europa är inte längre en skyddad plats för journalister, enligt Reportrar utan gränser, som påpekar att tre journalister på senare tid har blivit mördade i Malta, Slovakien och Bulgarien.

Ökande populism, politiker som attackerar medier, trakasserier och fysiska attacker mot journalister. Det är några av orsakerna till att pressfriheten är på tillbakagång i delar av Europa, uppger Reportrar utan gränser, RSF.

I samband med att RSF nyligen presenterade sitt årliga pressfrihetsindex varnade organisationen för att Europa inte längre utgör ”en skyddad plats för journalister”. Detta med anledning av de tre mord på reportrar som begåtts inom bara några månader i Malta, Slovakien och Bulgarien. Rapportförfattarna varnade samtidigt för att ”hatet mot journalister har urartat och lett till våld”, vilket lett till en ”ökad rädsla”, där den ”försämrade pressfriheten i Europa”, har ”gått hand i hand med en erodering av regionens institutioner på grund av allt mer auktoritära regeringar”.

Även om störst uppmärksamhet riktas mot hoten mot pressfriheten i centrala och östra Europa så förekommer det enligt RSF även problem i regionens västländer. Pauline Ades-Mevel, som är chef för Reportrar utan gränsers avdelning för EU och Balkan, säger till IPS att det handlar om en global trend.
– Detta är något vi sett i många regioner. Och även om det finns olika orsaker i olika länder så är den generella bilden att många journalister tvingas arbeta i ett rädslans klimat. Detta är orsaken till den allmänt nedåtgående trenden – de flesta problem journalister drabbas av hänger samman med rädsla.

Flera länder faller på listan

I Europa har ett antal länder fallit på RSF:s index över pressfriheten.
– På senare år har vi sett hur hot riktats mot journalister i västra Europa. Ett exempel är i samband med protesterna för självständighet i Katalonien, där rörelsens ledare använt sig av en retorik som underminerat förtroendet för journalister. De har betraktat journalister som inte stöttar deras sak som personer som motarbetar dem och försöker förhindra självständigheten, säger Pauline Ades-Mevel.

Hon påpekar att RSF nyligen släppte en rapport om de påtryckningar som drabbar journalister i Spanien. I den framhåller organisationen att landet inte längre är en frizon för politiska reportrar.
– Ett annat exempel är Italien där det finns 20 journalister som beskyddas av polisen dygnet runt eftersom de är hotade av kriminella grupper. Många journalister drabbas av trakasserier på nätet, bland annat spanska och franska journalister som bevakat protester.

Pauline Ades-Mevel säger att det är en växande trend att journalister attackeras i samband med att de rapporterar om protester i västra Europa.
– Detta hänger samman med att delar av befolkningarna inte längre litar på medierna, eftersom protestledare beskriver medierna negativt, som icke-trovärdiga, eftersom de är missnöjda med bevakningen. Journalister drabbas ibland av våld och fruktansvärda hot från demonstranter, säger hon.

Hotas med våldtäkt

Till exempel har kvinnliga journalister hotats med våldtäkt. Det händer även att reportrar blir måltavlor för både demonstranter och poliser, vilket gör deras arbete ännu svårare. Enligt Pauline Ades-Mevel har hoten både blivit fler och i vissa fall ändrat karaktär.
– Ett exempel är fler juridiska trakasserier av journalister. Regeringar och affärsmän jagar journalister med hjälp av advokater och domstolar och försöker stoppa dem från att rapportera och göra sitt arbete. Detta är extremt oroande.

Detta fenomen är särskilt utbrett i centrala och östra Europa samt på Balkan. Men enligt Pauline Ades-Mevel förekommer det även att regeringar i västra Europa försöker påverka mediernas redaktionella oberoende.
Och även om våld mot journalister inte är något nytt fenomen i exempelvis Ryssland och Ukraina så förekommer det också i andra länder.
– Även i västeuropeiska länder drabbas journalister av fysiskt våld, i länder som Frankrike, Spanien, Italien och på grund av fascistiska grupper i Grekland. Och för bara några månader sedan dödades journalisten Lyra McKee på Nordirland. Så problemen finns även i västra Europa, betonar Pauline Ades-Mevel.

Gula västarna har riktat skarp kritik mot journalister och demonstranter har attackerat journalister med stenar
Gula västarna har riktat skarp kritik mot journalister och demonstranter har attackerat journalister med stenar. Foto: Christophe Ena/TT

Hon säger att sociala medier och propaganda har påverkat många människor och lett till att många förlorat tilltron till de traditionella medierna.
– Detta har fått vissa personer att attackera journalister.
Som exempel nämner Pauline Ades-Mevel att många som deltog i Gula västarnas demonstrationer i Frankrike uppgav att deras favoritkanal på tv var den ryska statligt sponsrade kanalen RT, eller vissa Facebooksidor.
– Sedan kunde vi se demonstranter attackera journalister med stenar på grund av sitt missnöje, att de inte litade på dem och ansåg att de inte rapporterade på det sätt de önskade, säger hon.

På senare tid har regeringarna i länder som Ungern, Polen och Serbien anklagats för att undertrycka kritiska medier. Och även om många andra europeiska länder traditionellt har stabila och starka demokratiska institutioner som skyddar journalister så menar Pauline Ades-Mevel att skyddet för pressfriheten i Västeuropa inte längre är lika starkt som tidigare.
– De populistiska rörelserna har spridit sig över hela Europa, inklusive i väst. Och vi har bland annat sett problem för oberoende medier i Spanien. Länderna i västra Europa har dock en starkare respekt för mediernas frihet, och vissa regeringar har agerat genom att införa särskilda skydd för journalister. I Portugal finns en särskild juridisk status för skydd av journalister som innebär att en attack mot en journalist bedöms som särskilt allvarlig, påpekar hon.