Forskaren och författaren Patrik Lindenfors har sammanställt nya som äldre forskningsrön och satt in dem i ett förklarande sammanhang i sin nya bok Det kulturella djuret: om människans evolution och tänkandets utveckling.
Forskning som berikar och förbättrar våra liv är ju bra om så många som möjligt kan få nytta av. Och kunskap om. I grunden handlar det om demokrati – att göra forskningsresultat tillgängliga för alla. Därför finns den så kallade tredje uppgiften. Den innebär att högskolor och universitet är skyldiga att dela med sig av sin kunskap till oss andra. Något som är lagstadgat sedan 1977.
Men hur ser det då ut i praktiken? Forskningsmeriter värderas oftast högre än populärvetenskapligt och utåtriktat informationsarbete. Och finansieras därefter, ofta inte alls. En konsekvens av det här är att en hel del intressanta forskningsrön sitter fast i ett språkligt fängelse av oläsligt fackspråk. Och kommer få till del.
Men det finns lysande undantag. Patrik Lindenfors levererar på topp när det gäller den tredje uppgiften. Han är forskare i biologisk och kulturell evolution vid Stockholms universitet. Och skriver – oftast – lättläst, till och med riktigt underhållande. Här är det någon som har ansträngt sig för att göra vetenskapliga rön så tillgängliga som möjligt.
Hans senaste bok heter Det kulturella djuret: om människans evolution och tänkandets utveckling, utgiven på Ordfront förlag 2019.
Den består av en mängd olika forskningsresultat som författaren har valt ut och satt in i ett förklarande sammanhang. Det där med arv från våra föräldrar, andra släktingar och så miljön – det är bara en del av förklaringen till att vi är som vi är. ”Bara genom att känna dig själv kan du agera genomtänkt i världen”, skriver Lindenfors. Och sen börjar ett rätt svindlande äventyr i evolutionens, utvecklingens, värld.
OK, men då är frågan: Är den här boken så pass spännande att den kan bräda en sommardeckare? Det kulturella djuret är skriven som en bladvändare med fokus på att titta på den stora väven av vår existens och kolla särskilt på vissa trådar från djurriket och olika mönster. Och ja, det är rätt rafflande. Om man gillar att förstå sig själv bättre och nya rön inom hjärnforskning.
Hjärnan håller hela tiden på att göra förutsägelser om saker och ting. Det är också en förklaring till varför vissa människor kan uppleva att de mår bättre av placebobehandlingar (till exempel sockerpiller). Om vi tror att vi ska må bättre av en viss tablett, är det vår hjärnas lagrade information, förutsägelsen, som styr vår upplevelse. Det visar ny forskning på området som också liknar hjärnan vid en förutsägbar myrstack. Ett av spåren i boken.
Många som vaskar guld får leta länge. Men det finns de som kan tillräckligt för att hitta de riktiga godbitarna och som gillar att dela sin glädje över det med andra. Patrik Lindenfors verkar tillhöra den gruppen.
