Del 1: Efter krigen i Syrien och Irak – vad är nästa steg? 

Brotten som begåtts under krigen i Syrien och Irak är fruktansvärda. Så långt är de allra flesta överens, men sedan går åsikterna isär. Det har blivit en både politiskt infekterad och splittrad fråga – i Sverige, men också internationellt. Hur ska rättvisa för offrens familjer skipas? Hur ska vi försäkra oss om att brotten upphör? Och hur kringgår man att stormakter blockerar att alla sidor utreds, inte bara den gemensamma fienden IS? Och ska rättvisa skipas där, eller här?

Henrik Attorps, senior åklagare på Riksenheten för internationell och organiserad brottslighet, menar att det är viktigt att lagföra de som begått brott och utreda varje enskilt fall för sig. Bevissäkring är en av de största och viktigaste utmaningarna: utan bevis kan ingen dömas. Att människor befinner sig på olika platser kan också vara problematiskt, men det europeiska samarbetet fungerar bra länderna sinsemellan och man kan dela mycket information.

– I vissa fall befinner sig den misstänkta gärningsmannen nu i ett land, offret i ett annat och vittnet i ett tredje land, säger Henrik Attorps.

Sällan eller aldrig har en konflikt varit så väldokumenterad. Sociala medier och teknik har inte bara revolutionerat våra vardagliga, ständigt uppkopplande, västerländska liv. Även de flesta krigsförbrytare och terrorister har en smartphone och internet. Måns Molander, Human Rights Watch Sverigechef, menar att den upplevda straffriheten länge var total.

– Straffriheten var så omfattande att man poserade med och tog bilder på döda kroppar och på så sätt dokumenterade sina egna brott, säger han.

Henrik Attorps tror inte på en universallösning. Internationellt samarbete, både i och utanför Europa, kommer behövas en lång tid framöver. Det kommer inte heller gå snabbt eller lätt att lagföra brotten, något han anser vara nödvändigt.

– En lösning kommer inte kunna hantera alla de här brotten utan det kommer behövas flera olika institutioner och samarbeten.

Olika slags brott

Även krig har lagar. Dessa värnar i praktiken om den internationella humanitära rätten, och är även känt som just begreppet ”krigets lagar”. I krig är det förbjudet att angripa civila, sårade, krigsfångar och att vanhedra döda. Bara andra stridande får angripas. I de fyra Genèvekonventionerna regleras vilka lagar och regler som gäller i krigstider.

I Syrien och Irak pekar nu mycket på att en uppsjö brott mot dessa lagar begåtts. Av både IS, den syriska och irakiska regimen och flertalet väpnade milisgrupper. Terrorbrott är i sin tur egentligen en annan typ av brott, även om ordet terror ofta har används synonymt med bland annat IS framfart.

– Historiskt sett så är terroristbrott något man använder i fredstid. Vad gäller terroristbrott ska du ha ett särskilt syfte att inge fruktan. Det kan göra att det ibland blir svårt att hitta de här övergripande syftena för brott begångna i en annan del av världen, förklarar Henrik Attorps.

En annan skillnad är att sexualbrott inte kan utgöra ett terroristbrott enligt den nuvarande definitionen. Däremot kan sexualbrott, som begåtts på ett systematiskt sätt av bland annat IS, vara ett krigsbrott.

– Krigsbrott är brott som begås inom ramen för en väpnad konflikt. Det är brott som kan begås av vem som helst, inte bara militärer, men däremot ska det begås som en del i en väpnad konflikt. Det finns även kriterier för vad som utgör en väpnad konflikt till skillnad från oroligheter, som till exempel i Hongkong just nu, säger Henrik Attorps.

Organisationsförmåga

Hur intensiva striderna är, hur många som dödats, vilken typ av vapen som används, vilken typ av personal som finns och vilken taktik som används avgör om en orolighet per definition är en väpnad konflikt. Man tittar även på oppositionsgruppens organisationsförmåga och kapacitet att stå eniga. I Syrien och Irak uppfyller flertalet grupperingar dessa kriterier.

– Man kan skilja en organiserad väpnad grupp från ett scenario där medborgarna tar upp vapen och var för sig skjuter mot militären, säger Henrik Attorps och fortsätter:

– Man tittar också på oppositionens förmåga att tala med en röst.

De brott som främst kan aktualiseras gällande Syrien och Irak är folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Samma gärning, att döda någon, kan få olika rubricering beroende på kontexten de utförs i.

– De här brotten har olika skyddsobjekt. En gärning kan vara olika brott, säger Henrik Attorps.

Henrik Attorps tar IS folkmord på yazidierna 2014, som utretts och bekräftats av FN:s undersökningskommission för Syrien, Commission of Inquiry for the Syrian Arabic Republic, (COI), som exempel. För att ett mord eller förbrytelse ska rubriceras som folkmord måste gärningen begås med det uttalade syftet att helt eller delvis förinta en specifik etnisk grupp. Den övergripande kontexten är avgörande för vilket brott handlingen utgör.

– Vi ska visa den övergripande kontexten. Vad gäller krigsförbrytelser är det att det att brottet begåtts i samband med en väpnad konflikt, säger Henrik Attorps.

Skyldighet att utreda

Att utreda brotten i Syrien och Irak är inte okomplicerat, men fullt möjligt och nödvändigt. För offers och anhörigas upprättelse, långsiktig fred och för att upprätthålla den internationella humanitära rätten. I Sverige har en handfull krigsbrott begångna i Syrien och Irak utretts och fått fällande dom. Sverige var även det första landet som fällde en person som stridit på den syriska regimens sida, detta efter att bland annat använt bevismaterial där personen poserade med döda kroppar.

Att man kan göra så, även om gärningspersonen inte är svensk, beror på principen om universell jurisdiktion. Universell jurisdiktion gäller för krigsbrott och brott mot mänskligheten: länder har skyldighet att utreda och lämna ut de som misstänks för eller har begått dessa brott.

– De här brotten ses som de mest allvarliga. De har en folkrättslig anknytning och omfattas då av universell jurisdiktion, säger Henrik Attorps.

Måns Molander på Human Rights Watch menar att det för att undvika straffrihet är viktigt att tillämpa principen, något inte alla länder gör. Orsakerna till det kan variera men om kapacitet saknas är en stat skyldiga att lämna ut personen till ett annat land som kan utreda och lagföra den.

– Sverige tillämpar principen, vilket innebär att vi kan pröva brott som begåtts av en person från en annan del av världen. Det är inte alla länder som gör det, säger Måns Molander.

25 gärningsmän pekas ut

Den syriska regimen har gjort sig skyldig till minst lika systematiska och fruktansvärda brott och grova människorättskränkningar som IS. Något som undantagslöst förnekas av Syriens president Bashar al-Assad. Detta trots tortyrfängelser, avrättningar och väldokumenterade angrepp mot civila. Straffriheten för de som begått brott på regimsidan i Syrien är fortfarande total, enligt Civil Rights Defenders chefsjurist John Stauffer.

– Det finns en stor besvikelse inom den syriska diasporan och samhället inför bristen på framsteg gällande en politisk lösning. Därför kan den här typen av juridiska processer inge någon form av hopp om rättvisa och upprättelse. Det handlar också om att lägga grunden för ett framtida fredligt Syrien, ett land som inte kan styras av personer som har begått grova brott mot mänskliga rättigheter. Det finns en oro inom den syriska diasporan för att president al-Assad ska gå segrande ur konflikten och konsolidera makten, säger han.

Civil Rights Defenders vill ändra på den totala straffriheten som råder för brott begångna av den syriska regimen. De har tillsammans med den Berlinbaserade organisationen ECCHR (European Center for Constitutional and Human Rights) och tre syriska organisationer samlat in stora mängder bevismaterial för brott begångna av al-Assad-regimen. Tillsammans med nio personer som själva upplevt tortyr i Syrien lämnade de den 19 februari i år in en polisanmälan här i Sverige, där alla nio personer nu befinner sig. Materialet är omfattande: anmälan omfattar hela 250 sidor.

– Anmälan baseras mycket på vittnesmål från de här nio personerna men också på annan bevisning. Vi identifierar 25 personer som är ansvariga för de övergrepp som de här nio personerna har utsatts för. Det är personer i ledande ställning inom Assad-regimen, inom säkerhetsapparaten och militären, säger John Stauffer.

Betydelsefullt material

Att det är möjligt att utreda brotten bygger på den universella jurisdiktion som råder för de grova brott som de nio personerna utsatts för. I det här fallet rör det sig om tortyr, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Sedan 2015 har svensk polis en så kallad strukturell förundersökning igång, där de systematiskt samlar in vittnesmål och bevisning från personer som kommit från Syrien till Sverige och har upplevt tortyr och andra kränkningar.

– Polis och åklagare tycker underlaget är väldigt intressant. Det är information som är väldigt viktig för polisens arbete med att utreda brott i Syrien. Materialet vi lämnade in har lett till att polisen haft förhör med flera av de nio personerna som stod bakom anmälan och sex av dem som har fått målsägandebitränden förordnade, säger John Stauffer, som menar att polisen inte är öppen med vad för förundersökning som de bedriver.

Förhoppningen från Civil Rights Defenders och framförallt de nio personerna som själva upplevt tortyr är att polisen ska utlysa en internationell häktningsorder så att de 25 namngivna personerna grips i samband med att de reser ut från Syrien eller på annat sätt identifieras. De flesta är kvar i Syrien, men de kan också befinna sig i andra länder.

– I ett kort perspektiv kommer inte de här 25 personerna gå att gripa. Vår första målsättning med det här är att polisen ska inleda en förundersökning mot de personer som vi anmäler. Det är det första steget. Nästa steg är att polisen utfärdar en internationell arresteringsorder. Då kan personer gripas och i förlängningen ställas inför rätta, säger John Stauffer.