Den offentliga diskussionen om rasism innehåller ofta antaganden om klass. Men istället för att prata om vilken samhällsklass som är mer eller mindre rasistisk borde vi tala om hur vår position i samhället påverkar hur vi uttrycker rasism menar Mikael Svensson, som nyligen disputerat i sociologi vid Uppsala Universitet. På det sättet kan vi också lära oss mer om orsakerna bakom.
I sin avhandling problematiserar Mikael Svensson bilden av arbetarklassen som mer rasistisk. Det är en bild som har stärkts av vetenskapliga studier om attityder till kulturell mångfald och flyktingmottagning, men de här studierna har också fått kritik för att vara utformade på sätt som överdriver de negativa attityderna hos personer i arbetarklassen och missar motsvarande attityder bland de med mer privilegierade klasspositioner, menar Mikael Svensson.
I sin forskning visar han istället på skillnaderna i rasismen hos olika samhällsklasser. Vad gäller till exempel arbetsmarknaden domineras arbetarklassens rasism av olika typer av exkluderande handlingar, till exempel att försöka få chefen att inte anställa fler personer med utländsk bakgrund. I mer privilegierade klasspositioner kan rasismen istället vara exploaterande som att försöka anställa personal med utländsk bakgrund till de sämsta positionerna för att kunna betala mindre.
Studien bygger på intervjuer med personer i arbetarklasspositioner som bor i ett arbetarklassområde och som vid intervjutillfället tjänade mellan 200 000 och 360 000 kronor per år, respektive intervjupersoner med priviligierade klasspositioner som bor i ett socioekonomiskt mer fördelaktigt område och som vid intervjutillfället tjänade över 480 000 kronor per år.
– Varför man uttrycker rasism på så olika sätt beror bland annat på i vilka situationer man möter personer som anses ha utländsk bakgrund, olika arbetsvillkor och olika upplevda konkurrenssituationer och möjligheter på bostads- och arbetsmarknaden. Man måste också räkna in de rasifierade hierarkier som finns på arbets- och bostadsmarknaden. Personer med utländsk bakgrund, särskilt utomeuropeisk bakgrund, har genomgående svagare positioner på arbetsmarknaden och bor i socioekonomiskt svagare bostadsområden, säger Mikael Svensson.
