Varför har vi så svårt att byta åsikt fast vi har fel? Varför fattar vi usla beslut och varför blir vi vänligare mot någon som vi gör en tjänst? I podden Dumma människor ger psykolog Björn Hedensjö och programledaren Lina Thomsgård svar.
Intresset för relationer och det mänskliga psyket har sällan varit så stort som nu. Kanske finns en del av förklaringen i att vårt moderna samhälle kräver att vi är skickliga på att samarbeta med andra människor. För att nå yrkesmässiga framgångar, inte minst, gäller det både att kunna tolka sin omvärld och göra sig förstådd.
Efter självhjälpsböcker och tv-program kommer nu en våg av podcaster om psykologi och mänskligt beteende som kan ge oss vägledning i vårt eget och andras snåriga psyken.
En av dem är ”Dumma människor” med psykologen och författaren Björn Hedensjö och programledaren Lina Thomsgård. I varje avsnitt tar de upp ett psykologiskt fenomen som förklarar varför vi beter oss korkat eller irrationellt, trots att vi borde veta bättre.
För den bistra sanningen är att vi människor är långt ifrån de rationella varelser vi tror att vi är.
– Den myten avlivar vi nog ganska ordentligt, säger Björn.
– Vi är korkade, impulsstyrda vanedjur. Men kunskapen om det kan hjälpa oss att göra annorlunda, säger Lina.
Irrationellt beteende
De hänvisar till den forskning som Daniel Kahneman år 2002 fick Nobelpriset i ekonomi för, som handlar om hur vi fattar beslut. Förenklat kan man säga att hans forskning visar att vi har en tendens att övervärdera små sannolikheter och undervärdera stora sannolikheter. Det handlar inte bara om ekonomi, utan även när vi tar andra sorters beslut i livet.
– Ta till exempel ett jobbyte. De flesta av oss har svårt att byta arbetsplats trots att vi är väldigt missnöjda med vår situation. För att vi ska våga säga upp oss krävs det att det nya jobbet är dubbelt så bra. Det beror på att evolutionen premierar snabbt beslutsfattande, eftersom det kostar mindre energi än att vara långsam, eftertänksam och göra ordentliga riskkalkyler.
Björn Hedensjö och Linda Thomsgård har fått flera aha-upplevelser och insikter om sina egna och andras beteende.
– Varje avsnitt är ju som en rejäl örfil av självinsikt, och samtidigt en tröst för att man är så jävla banal, som alla andra, säger Lina.
Både hon och Björn nämner Benjamin Franklin-effekten som en intressant insikt som går att dra nytta av: Få någon att utföra en tjänst åt dig, så blir personen – konstigt nog – mer välvilligt inställd till dig.
– Har man investerat tid, kraft och känslor i en person justerar man attityden efter det. Har jag skottat snö åt dig kan du inte vara en person jag ogillar, förklarar Björn Hedensjö.
– På det viset kan du göra en fiende till vän! Det använder jag mig av i små doser dagligdags. Den är ett lysande ”lifehack”, säger Lina.
Instinktiv reaktion
Ett annat märkligt fenomen är att vi har så svårt att byta åsikt – trots att vi får ta del av fakta som överbevisar oss. Säg att du tror att vaccin är farligt. Trots att du får övertygande bevis på att så inte är fallet vägrar du byta ståndpunkt. Det finns flera förklaringar. En är så kallade konfirmeringsbias, att vi känner oss attackerade i våra grundvalar när en åsikt som betyder mycket för oss kritiseras eller överbevisas. Då signalerar vår gamla stenåldershjärna fara och vårt flykt- och kampsystem drar igång.
– Fakta som går emot vår uppfattning upplevs som ett fysiskt hot. Samma del i hjärnan som aktiveras om vi träffar en ilsken björn. I det läget kan man inte ta till sig ny information, förklarar Björn.
Förhoppningen med podden är att lyssnarna ska förstå sig själva bättre och lära sig något på ett roligt sätt.
– Om de får med sig en liten grej per avsnitt som får dem att reflektera är vi nöjda. Folk blir mer mottagliga för kunskap om de har kul under tiden, säger Björn.
Brist på ämnen är de inte oroliga för.
– Nej, den mänskliga dumheten är så enorm att vi har obegränsat med material.
