Förra veckan möttas EU:s inrikesministrar och andra ansvariga i Helsingfors för att diskutera nödläget, något som Syre tidigare rapporterat om. I måndags möttes även ministrar och tjänstemän i Paris. Morgan Johansson, som är ansvarig politiker från svensk sida, närvarade inte på något av de två mötena. 

”På mötena har Sverige deltagit på tjänstemannanivå, under måndagens möte i Paris deltog även Sveriges ambassadör i Frankrike”, skriver Natalie Sial, pressekreterare för Morgan Johansson, i ett mejl till Syre och fortsätter:

”Vi välkomnar de ansatser som görs för att lösa frågan och att initiativet tagits och vi ser fram emot att delta i diskussionerna framöver. Det här framfördes på mötet i måndags men det togs inga beslut och det finns heller inget detaljerat förslag att ta ställning till ännu.”

Frankrikes president Emmanuel Macron sa efter mötet att 14 länder hade gett sitt samtycke till det utkast till plan som man föreslog under mötet i Paris. Åtta länder sa att de aktivt skulle delta. Sverige var inte bland de länder som den franska presidenten räknade upp.

Snabbare processer

Sverige har länge jobbat för en reform av Dublinförordningen, uppger Morgan Johanssons pressekreterare Natalie Sial. Så som förordningen ser ut idag lägger den ansvar för asylsökande på det land där de först anländer, det vill säga framförallt Italien och Grekland.

En sådan reform har dröjt mycket länge nu – och mötet i Helsingfors och i Paris syftade till att hitta en nödlösning. Länder som Polen, Ungern och Tjeckien motsätter sig ett omfördelningssystem – eftersom de högerpopulistiska länderna inte vill ta emot några migranter.

Just nu pågår en kampanj för att kriminalisera det livräddningsarbete som frivilligorganisationer utför på Medelhavet, menar organisationerna själva. Att EU tar ansvar för de sårbara människorna ombord på deras fartyg är viktigt. Snabbare omfördelningsmekanismer som förhindrar att fler fartyg hindras från att lägga till på Malta och i Italien är nödvändigt.

– Alla tänkbara åtgärder för att skrämma och förhindra fartyg från att göra sitt jobb har vidtagits, sa Frédéric Penard, chef för SOS Méditerranée, på en presskonferens i veckan, rapporterar The Guardian. 

SOS Méditerranée återupptog i veckan sitt samarbete med Läkare utan gränser och det norska fartyget Ocean Viking.

Med en tre minuters deadline på varje tal, avhandlades världsledare sina tal på löpande band under andra dagen av COP28. Alla ledare lyfte sina specifika förhållanden, sina framgångar – och utmaningar. 

– Under det senaste århundradet har en liten del av mänskligheten urskillningslöst exploaterat naturen. Men hela mänskligheten får betala priset för detta – särskilt människor som lever i den globala södern, sa Indiens premiärminister Narendra Modi, som också lyfte att landet rymmer 17 procent av världsbefolkningen men att befolkningens andel av de globala utsläppen är mindre än 4 procent. 

Indien ska nå nettonollutsläpp 2070 – ett mål som döms ut som högst otillräckligt av ansedda Climate action tracker, som i sin bedömning väger in en rad olika rättviseaspekter.

Lula da Silva, president i Brasilien, lyfte sin regerings framgångar i att minska avskogningen i landet. Men också den historiska torka, som har sitt grepp om de norra delarna av landet och Amazonas. 

– Hur många världsledare har åtagit sig att rädda planeten? frågade han retoriskt. 

Brasiliens klimatplan anses vara ”otillräcklig”, enligt Climate action tracker.

”Våra barnbarn kommer att döma oss”

Talen var en inledning på ett högnivåmöte under COP28, där en global översyn av ländernas klimatarbetet ska avhandlas. Det vill säga hur det gått så här långt. Den rapport som ligger till grund för mötet talar sitt tydliga språk. Utifrån att nuvarande klimatlöften hålls, kommer utsläppen minska med enbart 2 procent till 2030, jämfört med 2019. Enligt IPCC borde de minska med 43 procent – om vi ska klara 1,5 gradersmålet, som vi enligt Parisavtalet ska sträva mot. Att klimatarbetet går alldeles för långsamt, var också något som den brittiska kungen Charles III som inledde talen, underströk. 

– Vi genomför ett stort, skrämmande experiment där vi förändrar varje ekologiskt tillstånd, allt på en gång, i en takt som vida överstiger naturens förmåga att hantera detta. När allt kommer omkring, mina damer och herrar, år 2050 kommer våra barnbarn inte att fråga vad vi sa. De kommer att leva med konsekvenserna av vad vi gjorde eller inte gjorde, sa kungen.

Högnivåmötet kommer att fortsätta under helgen och toppmötet pågår till den 12 december. Om världsledarna lyckats öka ambitionen i klimatarbetet för att minska gapet mellan vad vi skulle behöva göra för att klara Parisavtalet och vad som faktiskt utlovats, kommer då att framgå. 

Parternas konferens (COP) har hållits årligen sedan FN:s första klimatöverenskommelse 1992. Sedan dess har de årliga koldioxidutsläppen ökat med runt 60 procent och nådde en rekordnivå förra året, 2022. 

Terrorstämplade Hamas och Israel hävdade båda på fredagen att motparten är ansvarig för den förnyade våldsspiralen.

Fram till fredagsmorgonen hade ett bedrägligt lugn vilat över Gazaremsan under vapenpausen då över 100 personer i Hamas gisslan överlämnats till Israel medan 240 fängslade palestinier frigavs. Den varade en vecka.

Men på fredagsmorgonen bröts vapenvilan.

Fredagens israeliska flygbombningar och artillerield riktades mot bland annat staden Gaza och Khan Yunis- och Rafah-områdena i södra Gazaremsan från tidig morgon. Det rapporterades även om automatvapeneld och explosioner från markstrider.

Palestinier i Gaza berättar om omfattande anfall.

Jag vet inte ens vad som hänt mina barn, säger den unga kvinnan Amal, som skadades i morgonens israeliska anfall, till AFP:s reporter i Nassr-sjukhuset i Khan Yunis.
Kriget är tillbaka, och ännu värre, säger hennes släkting Anas.

Israel har spridit flygblad i Khan Yunis, Gazaremsans näst största stad där man uppmanat boende att lämna området. Budskapet tyder på att Israel utökar attackerna i södra delen av Gaza.

USA kräver att Israel undviker ”massiva civila förluster” i södra delen av Gazaremsan och varnar att krigsmetoderna i norra Gaza inte får upprepas. Uppmaningen kom från utrikesminister Antony Blinkens blixtbesök i regionen.

Stora förluster av civila och folkförflyttningar av den storlek vi såg i norra Gaza får inte upprepas i södra Gaza, sade Blinken efter ett möte med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på torsdagen.
På fredagen sade Blinken att USA är ”helt inriktad på att få alla gisslan fria” efter ett möte med arabiska utrikesministrar i Dubai.

Qatar uttrycker ”stor bedrövelse” över att striderna återupptagits, men betonar att intensiva samtal fortsätter, i hopp om att få till en ny paus i kriget. Det internationella samfundet manas ”att agera snabbt för att stoppa våldet”, rapporterar qatariska medier.

Minst 100 döda

Men på marken skördar kriget offer. Omkring 100 personer rapporteras ha dödats sedan strider bröt ut på fredagsmorgonen, enligt Hamasstyrda hälsodepartementet i Gaza.

Israels myndigheter sade sig inte vara förvånade över att vapenvilan upphörde då det inte kom några listor över gisslan i Gaza som skulle friges under natten till fredagen.

”Terrorgruppen har brutit mot upplägget”, skrev Benjamin Netanyahus stab i ett pressmeddelande. ”Den har inte uppfyllt sina åtaganden att släppa kvinnor i gisslan och har avlossat raketer mot israeliska medborgare”.

Som Nato-medlem kommer Sverige behöva göra en rad anpassningar, inte bara ifråga om försvarets utformning utan även politiskt. Att Sverige valde att utebli från FN:s konferens om kärnvapenförbud i förra veckan motiverades bland annat med att konventionen inte är förenlig med alliansens principer.

Förutsättningarna för vapenexport påverkas också av ett Natomedlemskap. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket för ”tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel, inklusive riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan”. Även det förändrade säkerhetspolitiska läget utgör en bakomliggande orsak till behovet av en översyn.

– Regeringen går nu vidare med frågan om hur det svenska exportkontrollregelverket påverkas av ett svenskt Natomedlemskap. Sverige har, och ska fortsatt ha, en strikt och effektiv exportkontroll av krigsmateriel. Ett svenskt Natomedlemskap och det nya säkerhetspolitiska läget ställer dock krav på vissa förtydliganden i regelverket, säger utrikesminister Tobias Billström i ett pressmeddelande .

Risk för svagare regelverk

Det är Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som beviljar tillstånd för export av krigsmateriel. Enligt det nuvarande regelverket får krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det, och så länge det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Vapenexport bör, om riktlinjerna ska följas, inte beviljas till länder som är eller riskerar att bli involverade i väpnad konflikt. Sedan april 2018 gäller också ett så kallat demokratikriterium, som innebär att högre krav ska ställas på mottagarländernas demokratiska status.

Det faktum att Sverige ändå exporterar vapen till flertalet länder i krig och länder där mänskliga rättigheter kränks visar dock att regelverket kan tolkas generöst, något som ”synliggör svagheterna i regelverket och bristerna i demokratikriteriet”, enligt Svenska freds ståndpunkt. I en rapport konstaterade organisationen nyligen att ett Natomedlemskap kan öka risken för att export sker till odemokratiska länder, vilket Syre tidigare skrivit om, och beskedet om utredningen är på intet sätt betryggande:

– Man tillsätter inte en utredning om man inte vill göra förändringar och det finns stora risker att de frågor utredningen ska se över kommer att leda till att regelverket och/eller prövningarna försvagas. Vi ser med stor oro på att utredningen, och ett svenskt Natomedlemskap, kan leda till att kriterier om demokrati, mänskliga rättigheter och att förhindra väpnad konflikt tonas ned i prövningarna för svenska vapenaffärer. De som får betala priset är människor i de länder som svenska vapenföretag är med och beväpnar, säger Linda Åkerström, policychef och sakkunnig i vapenexportfrågor på Svenska freds, i ett uttalande på sociala medier.

Till utredare har regeringen utsett före detta talmannen Per Westerberg (M). Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2024.