Totalt 6 981 vetenskapliga artiklar ligger till grund för en ny rapport från FN:s klimatpanel, IPCC, som beskriver hur klimatförändringen påverkar världens hav och frusna områden. Här listar vi några av slutsatserna.
1. Haven blir varmare.
I dagsläget beräknar FN:s klimatpanel att haven har absorberat drygt 90 procent av den globala uppvärmningen som beror på våra utsläpp från fossila bränslen. År 2100 kommer havet ta upp två till fyra gånger mer värme än vad de gjort mellan 1970 och i dag, om den globala uppvärmningen begränsas till max 2 grader. Om utsläppen överstiger detta kan det i stället handla om fem till sju gånger mer värme.
2. Ekosystemen rubbas.
Som en följd av värmeökningen och att koldioxiden gör vattnet surare har viktiga ekosystem i havet rubbats. Skiktningen i havet förstärks, vilket leder till minskad vattenomblandning så att syrehalten och näringstillgången minskar.
3. Isarna smälter fortare.
Istäcken och glaciärer runt om i hela världen smälter, vilket bidragit till förhöjda havsnivåer. Globalt sett har havsnivån höjts med cirka 16 centimeter under 1900-talet. Nu ökar höjningen enligt rapporten mer än dubbelt så snabbt som tidigare, 3,6 millimeter årligen, och takten ser ut att accelerera.
IPCC bedömer att havsnivåerna kan ha höjts med 30–60 centimeter år 2100 – förutsatt att människan vidtar drastiska åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Om utsläppen fortsätter att öka kan höjningen bli upp till 110 centimeter.
4. Permafrosten tinar
Temperaturen i områden med permafrost har ökat till rekordhöga nivåer från 1980-talet och fram till i dag. Permafrosten kommer med mycket hög sannolikhet att fortsätta tina i hög omfattning under detta sekel, enligt rapporten. Om den globala uppvärmningen begränsas till väl under 2 grader kommer runt 25 procent av permafrosten ner till tre, fyra meters djup att tina. Om inget görs, och utsläppen av växthusgaser fortsätter öka starkt, kommer runt 70 procent av den ytliga permafrosten att gå förlorad. När permafrosten tinar frigörs stora mängder av den kraftiga växthusgasen metan.
