En centerpolitiker vill jag minnas att det var. Han undrade vad vi egentligen skulle med kärnkraft till. Det kommer ju el ur urtaget. Jag vet inte om historien är sann, men det är typiskt oss människor. Vi utgår från hur världen ser ut omkring oss när vi ska ta reda på hur världen ser ut omkring oss.
Kulturer är envisa cirkelresonemang. Som barn får vi lära oss hur saker funkar av människor som inte har en aning om hur saker funkar. Vår världsbild sitter sen rätt hårt fast. Men världen förändras snabbare än vi.
Världen är i ständig förändring. Det är lätt att bli yr i mössan. Det är lätt att bli orolig och skeptisk. Barn och ungdomar tar till sig ny teknik och ny kunskap med självklarhet, men när vi väl blir vuxna är risken stor att vi stelnar, fastnar. Slutar ta in. Det verkar nämligen inte handla om vilken information vi har tillgång till, utan om vår bristande förmåga att smälta saker.
I Douglas Adams underbara Liftarserie använder man NAP-kraften. Någon Annans Problem. Med hjälp av den gömmer man ett helt rymdskepp för en fullsatt idrottsstadion. Men nu är världens problem inte någon annans problem. De är alla människors problem och det är därför det är så tragiskt hur högt uppsatta politiker behandlar ungdomar som protesterar mot deras oförmåga att klara klimatkrisen.
Vi rapporterar om Donald Trumps attityd gentemot Greta Thunberg. Total oförståelse och en rejäl dos gubbig självgodhet.
Samtidigt fortsätter spionaget, om uttrycket ursäktas, mot individen. Jag skriver om hur Facebook steg för steg bygger ett forskningsimperium med syfte att lära datorer att läsa av våra hjärnor. Det låter som science fiction, men tekniken är redan verklighet, om än på försöksstadiet.
Men skogen är full med svamp. Alltid något!
