DEBATT Att Luf i valrörelsen försökte använda klimatfrågan som hävstång för att öka stödet för en EU-stat är det som är magstarkt, inte att Grön ungdom vill beskatta koldioxid. Detta är kort sagt inte en debatt om klimatpolitik utan en debatt om vilket EU vi vill ha.
Vi gröna vill inte ge konservativa politiker i Tyskland beskattningsrätt över Sverige. Vi vill inte att kolfanatiker ska få öronmärka våra skattepengar till vissa investeringar och vi vill inte heller tvingas acceptera en aborträtt som är svagare än den vi har idag. Detta handlar inte om att vi är emot samarbete eller att vi skulle vara nationalister; det handlar om att EU domineras av konservativa högerkrafter. Ett alltför stort inflytande från EU på Sverige skulle inte bara rasera vårt klimatarbete, utan också undergräva vårt välfärdssamhälle. Luf har en absurd syn på EU, som den goda progressiva kraften i världen.
Det EU vi vill ha tvingar alla länder att ta ut en nationell skatt på koldioxid. Det är också en tvingande åtgärd, men när varje land åtminstone får bestämma över utgifterna själv ökar skattens legitimitet. Det gör det mycket mer troligt att förslaget faktiskt kan genomföras – och vi vet allt om värdet av genomförd politik i kontrast till vackra ord i ett valmanifest.
Luf har alltså alldeles rätt i att EU inte kan styra vad som sker med pengarna i varje medlemsstat: precis som det ska vara. Det kan leda till att något land subventionerar koldioxid med motsvarande summa och det kan leda till andra investeringar i fossil infrastruktur. Det kan också leda till att en del politiker i länder där det skulle vara politiskt självmord att införa en koldioxidskatt får nya pengar till gröna investeringar och slipper ta skulden för det. Vi kan, som alltid, inte veta exakt vad som kommer ske med en given reform. Den stora skillnaden på våra förslag och vad vi verkligen vet, är att med Lufs reform förändrar vi i grunden hur europeisk demokrati och statsskick fungerar. Både i EU men också i varje medlemsland. Vårt förslag undviker det radikala, auktoritära klivet mot en superstat.
Vi gjorde avvägningen att i valrörelsen uttrycka oss positivt till en europeisk koldioxidskatt för att grundidén är bra: utsläpp ska beskattas i hela EU. Men eftersom förslaget i övrigt är så dåligt riskerar all övrig kritik att förskjuta debatten till att handla om hur EU:s relation till medlemsstaterna ska se ut. Det är inte en diskussion vi har tid med, med bara tio år kvar innan utsläppen ska halveras. Vi förstår att Luf är besvikna över att hävstången till att få sjunga Europas förenta staters lov inte fungerade och rekommenderar att ni använder ett annat politikområde som proxy nästa gång. Vi gröna är för smarta för er.
Det är ganska magstarkt av Luf att attackera oss gröna för att inte ta klimatet på allvar, när det enda förslag man själv lyfte i valrörelsen är ett förslag som diskuterats men inte kunnat genomföras på 20 års tid. Att lyfta ett enda förslag på klimatområdet som dessutom är ogenomförbart är faktiskt inte seriöst. Det är långt kvar till drömmen om en grön höger.
