Radar · Djurrätt

Plågsam bedövningsmetod uppe för debatt

"Då grisarna kommer i kontakt med koldioxid så fullkomligt flyger dom i luften, skriker, skakar, klättrar på väggarna och på varandra – i ren och skär panik", skriver veterinärstudent Felicia Hogrell i en debattartikel.

”Slakten av framför allt grisar är en tortyr som tagen ur den värsta av skräckfilmer”, skrev veterinärstudenten Felicia Hogrell i en debattartikel i Expressen. Jordbruksverket svarade henne att man som veterinär inte borde styras av sina känslor. ”Kan man känna för mycket? I sådana fall föredrar jag det framför att avtrubbas helt”, svarar Hogrell i slutrepliken.

Veterinärstudenten Felicia Hogrell besökte ett slakteri, och blev chockad över vad hon såg. I en debattartikel i Expressen skrev hon den 7 oktober:

”I svensk djurskyddslag står det att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. När jag tittade på grisarna som med blödande bitsår ligger och skakar på betongen i väntan på sin tur i gaskammaren, kändes det inte som om det efterföljs så värst bra. Jag anser inte att det behöver vara fel att äta djur. Jag anser inte heller att det behöver vara fel att döda djur. Men jag anser att systemet som det ser ut i dag är helt bisarrt. Slakten av framför allt grisar är en tortyr som tagen ur den värsta av skräckfilmer. Och det händer just nu. Varje sekund. Över hela världen.”

Grisar bedövas inför slakt med koldioxid, en metod som är ifrågasatt, då koldioxidförgiftning ger kvävningskänslor och stark ångest.

”Då grisarna kommer i kontakt med koldioxid så fullkomligt flyger dom i luften, skriker, skakar, klättrar på väggarna och på varandra – i ren och skär panik”, skrev Hogrell i artikeln.

Håkan Henrikson och Helena Elofsson, chefsveterinär och näringslivschef respektive djurskyddschef på Jordbruksverket, besvarade den 13 oktober debattartikeln. Efter att de har tagit upp att det både finns för- och nackdelar med koldioxid som bedövningsmetod, skrev de:

”Att bli illa berörd av att se djur dö är inget bevis för dåligt djurskydd. Sådana känslor måste man också som veterinär kunna hantera eftersom det krävs att man i sin yrkesroll har ett helhetsperspektiv och fattar sakliga beslut baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Inte sällan innebär det att vara den som avlivar djur.”

Det svaret var Felicia Hogrell inte nöjd med. I måndags publicerades hennes slutreplik, där hon skriver att hon hellre känner för mycket än ingenting alls:

”Istället för att besvara min kritik gällande dagens bedövningsmetoder vid grisslakt, väljer Statens jordbruksverk att ifrågasätta huruvida jag kan hantera mina känslor i min kommande yrkesroll som veterinär. Det är förståeligt att ni upplever er ifrågasatta och i er position måste försvara er tolkning av djurskyddslagen. Jag hade dock hoppats på ett svar mer i linje med forskningen, och som kanske kunde inge visst hopp om en ljusare framtid.”

I svaret tar Hogrell upp Jordbruksverkets egen forskning, som visar att koldioxiden bränner vid inandning samt ger grisarna både ångest och panik.

”Trots att Jordbruksverket själva beställt rapporten har myndigheten tagit anmärkningsvärt lite hänsyn till studiens resultat. Kanske är det tid för er att lyssna till er egen forskning?”