Krönikor

Vi behöver se längre än till människans behov

”Kött, kött och åter kött.” Syres Andreas Bjunér skriver om det traditionellt kötttyngda julbordet och att den som byter ut köttet mot en vegansk jultallrik kan minska sitt klimatavtryck med hela 79 procent. Köttbullarna, prinskorvarna, sillen och skinkan är som bekant riktiga klimatbovar.

I syfte att minska klimatavtrycket vill Vänsterpartiet i Stockholms stad införa veganskt julbord för alla tjänstemän inom ramen för stadens matstrategi samt byta komjölken i kaffet på förvaltningen mot havremjölk. Vidare vill de att pålägg på konferenssmörgåsar ska vara veganska. Som oppositionsborgarrådet Clara Lindblom (V) påpekade: ”om man är jättesugen på köttbullar eller lax så kan man äta det efter jobbet”.

I början av december följde Djurrättsalliansen upp att det gått tio år sedan den stora grisskandalen 2009. Då de släppte bilder  tagna på hundra svenska grisgårdar för tio år sedan lovade såväl grisindustri som politiker bättring. Årets avslöjande från Djurrättsalliansen är egentligen att ingenting har förbättrats när de återigen dokumenterat svenska grisfarmer. De påminner om att under dessa tio år har 30 miljoner grisar slaktats. Dessa grisar har levt i samma misär som vi ser på de nytagna bilderna, inklusive de grisar som nu i juletid serveras på julbord runt om i landet.

Det finns många skäl till att välja bort köttet, ändå saknas det politiska förslag som kan underlätta minskad köttkonsumtion. Vårt utnyttjande av djur för livsmedel är så normaliserat att det är i stort sett osynligt och det avspeglas också i klimatpolitiken.

De globala hållbarhetsmålen, som antogs av FN under Agenda 2030, syftar till att beskriva en hållbar framtid utan fattigdom och hunger, där biologisk mångfald bevaras samt där klimatförändringarnas effekter hålls nere. I den mån djuren alls nämns i hållbarhetsmålen ses de enbart som resurser för att skapa mänsklig välfärd och tillgodose mänskliga intressen. Erkännande av djurs egenvärde lyser med sin frånvaro.

Frånvaron av koppling mellan djurvälfärd och hållbarhet i de globala hållbarhetsmålen noteras av forskare vid SLU som släppte en studie i höstas. De finner att arbete med hållbarhetsmålen och ökad djurvälfärd går hand i hand. Därför är det viktigt att hur djuren behandlas inte är en blind fläck i klimatarbetet. Forskarna framhåller att djurvälfärd inom hållbarhetsarbetet också handlar om så mycket mer än att bara diskutera system för köttproduktion. Hur djuren behandlas är en angelägenhet för hela samhället. Dessutom är det ett etiskt åtagande, skriver de.

Vi behöver bli bättre på att se bortom den snäva människocentrerade synen på hållbarhet. Vi behöver inte hitta det klimatsmartaste sättet att fortsätta göra fel saker. Förutom massiva satsningar på växtbaserade livsmedel bör vi sätta mål för när industrialiserad djuruppfödning ska vara utfasad. Det skulle vara ett bra första steg mot ett mer hållbart förhållande mellan oss och andra djur.

Den som byter ut köttet på julbordet till veganska alternativ minskar sitt klimatavtryck med 79 procent och minskar sitt djurförtryck med 100 procent.

Tumme upp

Du som vill äta vego under 2020.

Tumme ner
Ännu saknas en politik för minskad köttkonsumtion.