Dela rätt på internet

– Min regel är att aldrig någonsin göra mig rolig på barnens bekostnad, säger programledaren och fembarnsmamman Ann Söderlund.

Generation Z brukar de barn och ungdomar som är i uppväxtåren kallas. De är den första generationen som har levt hela sina liv med tillgång till mobiler, exponerade för sociala medier. Deras föräldrar har förmodligen delat med sig av bilder på dem från tiden i magen, via potträningen och första vinglande cykelturen till studentfirandet. Hur är det att som barn ha familjealbumet offentligt på nätet?

Journalisten och programledaren Ann Söderlund har fem barn och många tankar om ämnet.

– När jag blev mamma första gången fanns knappt nätet och möjligheten att dela bilder eller skriva om saker de gjorde. För mig har det varit lite svårt att hitta ett konsekvent förhållningssätt, säger hon.

Barnens självbild

Å ena sidan är det roligt att dela med sig av något som är en stor del av ens liv, något man är stolt över och ”det finaste man har”. Å andra sidan vet man inte vad bilderna gör med barnens självbild eller hur de landar hos mottagaren. En del följare stör sig och anmärker på allt: om barnet får glass, ser ut att leka för vilt eller har för lite kläder på sig.

– Samtidigt värjer jag mig för det där. När jag växte upp på 1970- och 1980-talen var synen på nakenhet och skönhetsideal friare. Vi hade inte den där ”blicken” på oss. Det kan jag sakna.

Hon tycker att det är problematiskt att många unga – i synnerhet flickor – hela tiden exponeras för bilder och jämför sig med andras till synes perfekta yta.

– Det är svårt att säga hur det påverkar dem på lång sikt. Men jag är övertygad om att en del psykiska problem går att koppla till det här. Kanske borde vi alla försöka dela med oss av det som inte är så tillrättalagt i stället?

Frågar först

Hon är medveten om att det är hennes ansvar att värna barnen. Hon tycker att man får testa sig fram och vara lyhörd för deras önskemål. Även om det kan kännas frestande att lägga ut en supergullig bild på sin dansande treåring, måste man ta hänsyn till hur treåringen kommer att se på saken som trettonåring.

– Mina stora killar frågar jag om lov. Tyvärr har det inneburit att de knappt finns med på några bilder över huvud taget.

Hon har dock en grundregel: Att aldrig någonsin vara rolig på deras bekostnad.

– Det är en balansgång. Men är man en offentlig person som många känner igen kan det vara ännu känsligare. Jag brukar tänka att de ska kunna gå tillbaka i flödet när de blir större och känna sig helt bekväma med det jag har delat med mig av.

Aningslöst

Emma Bennwik är barnrättsspecialist på Bris, Barnens rätt i samhället. Hon tycker att det generellt finns en aningslöshet kring de här frågorna bland föräldrar.

– Man borde påminna sig om att även barn har rätt till sitt privatliv och sin integritet.

Det är något som kanske blir ännu tydligare när FN:s barnkonvention blir lag i Sverige från och med årsskiftet.

– Att ha en ständig dialog med sina barn kring de här frågorna är viktigt.

En måttstock skulle kunna vara att ställa sig själv frågorna: Skulle jag publicera det här om det handlade om en annan vuxen? Skulle jag vilja visa bilder på mig själv i den här situationen?

– Vad många dessutom inte tänker på är att plattformar som Facebook och Instagram äger de bilder som du lägger ut. Det gäller att tänka efter före och vara medveten om att de ligger kvar där för alltid, säger hon.

"Krävs eftertanke"

Man bör även tänka på att reaktionerna på det man lägger ut kan såra. En taskig eller skämtsam kommentar kan sätta sig hos barnet.

– Det krävs eftertanke att i praktiken ha sitt familjealbum till allmän beskådan.

Det finns ingen statistik hos Bris över fenomenet ”sharenting” och än så länge har de inte fått samtal om det.

– Däremot finns det andra bekymmer med föräldrar och nätet som vi får indikationer på. Det händer att barn hittar saker på sina föräldrars telefoner eller paddor som skrämmer dem eller gör dem oroliga, säger Emma Bennwik.