Allt fler personer pekas ut som allvarliga säkerhetshot av Säpo, enligt Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU). Nu kan Ekot berätta att ingen av de som anklagats utgöra ett allvarligt säkerhetshot senare har friats i en rättsprocess mot myndigheten.
Ekot har undersökt utvisningar där Säpo har ansökt om utvisningar enligt LSU och sett en kraftig ökning på personer som pekas ut som allvarliga säkerhetshot de senaste åren, jämfört med tidigare år. Ett allvarligt säkerhet kan bland annat vara ett terrorbrott eller annat som skadar rikets säkerhet.
Ekot har har kartlagt alla fall sedan lagen kom till under tidigt 90-tal och sett att användningen har varierat under åren. Det rör det sig om ett 40-tal misstänkta fall, varav ungefär hälften har resulterat i utvisning. Majoriteten har skett de senaste åren. Bara i år har Säpo ansökt om utvisning i 12 fall. Enligt Fredrik Hallström, enhetschef inom Säpo, menar att ökningen beror på en förändrad hotbild mot Sverige.
– Det innebär att samtidigt som vi ska se på de akuta attentatshoten så måste vi också någonstans förhindra en sådan utveckling att de här miljöerna blir allt för starka och får allt för mycket tillväxt och djupa rötter, säger han till Ekot.
Ekot har även tittat på hur många som senare frias från anklagelserna i rättegången mot Säpo. Ingen av det 40-tal individer som pekats ut som ett allvarligt säkerhetshot sedan 90-talet har vunnit i rätten. Enligt Dennis Martinsson, lektor i rättsvetenskap, kan Säpo använda sig av bevis som som den anklagade inte får ta del av. Han säger också att beviskraven är låga.
– Det är en otrolig uppförsbacke för den enskilde i de här fallen, säger Dennis Martinsson till Ekot.
