Zoom

Avskogningen i Brasilien: miljörörelse vill se fler skogsjordbruk

Landområde i delstaten Mato Grosso som brukas som skogsjordbruk.

Alvir Longhis vision är lika enkel som den är slagkraftig. Istället för att Brasiliens träd brinner upp står de kvar och skördas på sina frukter.
– Vi började för tjugo år sedan, nu kan vi visa att det faktiskt är möjligt, säger han.

Alvir Longhi är uppvuxen i en jordbruksfamilj men arbetar i dag för den lilla organisation CETAP (Centrum för alternativ och folklig teknologi) i den brasilianska delstaten Rio Grande do Sul. Varje dag resar han runt i delstaten för att ge råd om hur ett skogsjordbruk kan etableras och fungera, samtidigt som han stöttar de som är redan är verksamma.

– I dag har vi stora apelsinplantager som ser ut som en skog på håll, först när du närmar dig ser du apelsinträden – men också en rad andra arter, säger han.

Skogsjordbruk kan ses som det konventionella jordbrukets raka motsats. Istället för att endast så en gröda odlas en stor variation, både på höjden och bredden – bokstavligen, berättar Alvir Longhi under ett besök i Sverige, inbjuden av biståndsorganisationen Framtidsjorden.

Alvir Longhi på besök i Malmö för att hålla föreläsning om skogsjordbruk, inbjuden av biståndsorganisationen Framtidsjorden
Alvir Longhi på besök i Malmö för att hålla föreläsning om skogsjordbruk, inbjuden av biståndsorganisationen Framtidsjorden. | Foto: Ossian Sandin

– Till skillnad från konventionellt jordbruk odlar vi både vertikalt och horisontellt med en mängd olika arter som gynnar varandra och ger skörd vid olika tillfällen, säger Alvir Longhi.

Inhemska fruktträd som Gabiroba, Pinhão, Guava, Pequi blandas med odlingar av andra grödor,  som bönor och tomater. Ett sätt att odla på som medför mindre kostnader för både grödor och gödsel, då konstgödsel inte behöver tillföras och inköp av fröer minimeras. Samtidigt som den lokala floran kan bevaras och fåglar och andra djur gynnas.

– Men på många platser är det svårt att implementera, säger Alvir Longhi.

Backlash för miljöpolitiken

Soja- och köttindustrin har ett starkt grepp om den brasilianska ekonomin och infrastrukturen är skräddarsydd för att underlätta alltifrån odling till försäljning. Men ett mödosamt arbete på gräsrotsnivå börjar ge resultat, tycker Alvir Longhi.

– För tjugo år sedan fokuserade vi på att lära bönder hur skogsjordbruk fungerar. I dag kan vi ägna tid åt att anordna träffar med restauranger och hotell för att lära ut hur produkterna kan användas. Intresset är enormt, säger han.

För samtidigt som Brasilien drabbats av en backlash när det gäller miljöpolitik. Finns det ett stigande intresse för hållbarhetsfrågor i samhället, menar han.

En orsak är att effekterna av den rådande miljöpolitiken blivit märkbara för stora delar av allmänheten. Att rök från bränderna i Amazonas nådde Sao Paulo i augusti, tar Alvir Longhi som ett av flera exempel. Ett annat är en mängd rapporter om att bekämpningsmedel hittats i höga halter i dricksvatten runt om i landet.

– Folk reagerar starkt. ”Va! Bekämpningsmedel i mitt vatten?” säger Alvir Longhi.

Det skulle kunna innebära ett momentum för innovativa jordbruksmetoder, som både genererar nya inkomstkällor och bevarar miljön. Alvir Longhi pekar särskilt ut Amazonas som en plats där skogsjordbruket kan spela en större roll. Artdiversiteten är enorm och en mängd livsmedel skulle kunna kommersialiseras utan att skada miljön.

– Jag hävdar att Amazonas bör bli mer produktivt, frågan är vad som ska produceras där och hur. Det är lätt att säga att man är emot bränderna, men då måste vi också kunna visa på alternativ. Det var också det Chico Mendes kämpade för, säger han.

Chico Mendes tillsammans med sin fru Ilsamar Mendes
Chico Mendes tillsammans med sin fru Ilsamar Mendes. Chico Mendes var en internationellt erkänd miljöaktivist som kämpade för att bevara Amazonas regnskog. Mendes sköts till döds i sitt hem i en avlägsen del av djungeln 22 december 1988. | Foto: Miranda Smith, Miranda Productions, Inc. CC BY 3.0

Chico Mendes var en brasiliansk gummitappare som blev en känd fack- och miljöaktivist i slutet av 1980-talet. Han kämpade mot skövlingen av Amazonas för att bevara yrket och regnskogen han arbetade i, vilken hotades av skövling för att ge plats åt boskapsuppfödning.

Miljöreformer – trots mord

Chico Mendes mördades 1988. Men hans kamp dog inte med honom, tvärtom riktades världens blickar mot Amazonas, vilket bidrog till att politikerna ställde sig bakom flera av de krav han kämpat för. Bland annat skapades stora reservat där befolkningen tilläts utvinna det skogen erbjöd, så som gummi och nötter – så länge inga träd fälldes.

– Människor befinner sig i miljön, då måste man också skapa en relation till den som är både produktiv och bidrar till ekologisk balans, säger Alvir Longhi.

Efter den senaste tidens bränder är världens blickar åter igen riktade mot Amazonas. Men Alvir Longhi ser ingen öppning för de förslag som dagens miljöaktivister lägger fram. Den polariserade debatten har gjort att alla konstruktiva förslag ses som en partsinlaga och en attack på president Jair Bolsonaros politik.

– Det blockerar alla försök att hitta lösningar. På lång sikt är jag ändå optimist, intresset för ett mer hållbart förhållningsätt till miljön växer och pressen kommer gradvis att öka.

Alvir Longhi bedriver själv ett småskaligt skogsjordbruk i Rio Grande do Sul, en delstat som gränsar till Argentina
Alvir Longhi bedriver själv ett småskaligt skogsjordbruk i Rio Grande do Sul, en delstat som gränsar till Argentina. Ett skogsjordbruk han en dag hoppas kunna leva på. | Foto: Alvir Longhi.

Drömmer om ett eget skogsjordbruk

När Alvir Longhis arbetsvecka är slut tar han sin son och fru till fyra hektar mark han köpt ett par mil från närmsta stad. Där arbetar de jorden och planterar träd, för att en dag kunna flytta dit och försörja sig på sitt eget skogsjordbruk. Förutom frukter och grödor, planerar han utvinna naturfärg och eteriska oljor från planteringarna.

– Hur kan vi återbeskoga våra fält samtidigt som vi kan skörda mat och få en inkomst? De tre dimensionerna har man betraktat som oförenliga. Men de går att förena, säger Alvir Longhi självsäkert och berättar att han inom ett par år hoppas kunna förverkliga sin egen dröm om att flytta från staden och försörja sig på sitt jordbruk.

Fyra hektar mark, kommer ni kunna leva på det?

– Utan tvekan.