Med innovationer, fossilfritt kvävegödsel och mer precisa maskiner kan odlingen av spannmål närma sig Parisavtalet. Det är slutsatsen i en ny rapport från Lantmännen.
Jordbruket står för en betydande del av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Kor släpper ut metangas, lustgas sipprar ut från odlad mark, traktorer puttrar fram på diesel och mängder med koldioxid släpps ut vid tillverkningen av mineralgödsel.
Men det kooperativa företaget Lantmännen som ägs av 25 000 spannmålslantbrukare har stakat ut en väg för att hamna i linje med Parisavtalets mål. Det slår de själva fast i en ny rapport.
– Vi har 30 skördar på oss till 2050, säger Per Arfvidsson, Lantmännens vice vd i ett uttalande.
En av klimatbovarna som står inför ett stort skifte är den energikrävande produktionen av mineralgödsel, som ännu sker genom att bränna naturgas. Men 2022 ska en ny anläggning stå klar som ska binda kväve genom fossilfri energi, så som sol och vind.
Sammanlagt spås satsningen kunna minska de 25 000 lantbrukarnas utsläpp av växthusgaser med 20 procent, enligt rapporten Framtidens jordbruk.
"En omställning är möjlig"
Ett annat område med stor förbättringspotential är precionsodling, alltså att ny teknik i form av drönare och kameror kan avgöra grödorna behov av gödsel och växtskydd ned på kvadratcentimetern. Det kan också bidra till minskad traktorkörning, samtidigt som en omställning genomförs till fossilfritt bränsle.
– Våra resultat visar att omställningen är möjlig, men det kommer att krävas en rad åtgärder och mer samarbete, säger Claes Johansson, hållbarhetschef på Lantmännen.
Enligt Lantmännen handlar det om att alltifrån hållbart producerad mat måste värderas högre, att bästa möjliga teknik implementeras på bred front samt politiska styrmedel, som premierar hållbara odlingsmetoder.
Men även med de insatser som Lantmännen räknat med kan införas, är det ett gap på 23 procent innan man kan nå målet om att ha uppfyllt Parisavtalet till 2050.
Ett gap företaget tror kan fyllas genom innovationer. ”Det krävs inte minst kraftigt ökade resurser till forskning och innovation för att realisera potentialen, skriver man.
Rapportens beräkningar har gjorts utifrån höstvete och utgångspunkten om att skördarna också ska öka med 50 procent till 2050.
