Kött, kött och åter kött. De traditionella julborden är riktiga klimatbovar. På julafton äter en majoritet av svenskarna köttbullar, prinskorvar, sill och skinka, men genom att byta ut köttet till en växtbaserad jultallrik kan du minska ditt klimatavtryck med 79 procent.
Traditionens makt är stark, men på allt fler julbord byts köttet och fisken ut mot gröna alternativ.
– Julbordet bygger på kött. När inte alla vill ha det måste man göra vegetariska rätter som liknar kött, skinka på griljerad kålrot, köttbullar på quornfärs, sillar på inlagd aubergine. Så stark är traditionen, säger matetnolog Richard Tellström vid Stockholms universitet, till forskning.se.
2019 har varit året när vegetarisk och vegansk mat har exploderat, både i matbutiker och på restauranger. En stor anledning till det är givetvis förändrade konsumtionsvanor på grund av klimathotet, men samtidigt är traditionen med julbord stark och svårrubbad, trots att en växtbaserad tallrik skulle kunna minska ditt klimatavtryck rejält.
En av sex vill äta mindre kött i jul
Den svenska havremjölksjätten Oatly har med hjälp av Rise klimatdatabas undersökt de största klimatbovarna på julbordet och samtidigt tittat på vilken effekt det skulle ge att byta bort den traditionella julmaten mot gröna alternativ. Deras undersökning visar att en traditionell (animalisk) jultallrik släpper ut 2,328 kilogram koldioxid, samtidigt som koldioxidutsläppen för en växtbaserad tallrik stannar på 0,481 kilgramo. En minskning med över 1,8 kilogram, eller 79 procent.
Men enligt Livsmedelsföretagens årliga och nyligen publicerade julundersökning säger en av sex, eller 16 procent, att de kommer att äta mindre kött den här julen. Framförallt är det i grupperna kvinnor och unga som allt fler vill minska på köttätandet.
– Julen är vår mest traditionella högtid. Men som vi ser i undersökningen så betyder inte det att allt står still. Tvärtom, varje år ser vi flera små, spännande förändringar i svenskarnas mat- och dryckesvanor. Det är uppenbart att de yngre har annorlunda preferenser än de äldre, till exempel vad gäller köttätande, säger Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen, i ett pressmeddelande.
Trots den gröna trenden vill fortfarande en majoritet av svenskarna, 56 procent, att kött- och charkprodukter även i fortsättningen ska dominera julbordet.
Så här mycket klimatavtryck ger traditionella julrätter jämfört med växtbaserad julmat:
Griljerad julskinka: 5, 55 kg CO2e för cirka 600 g
Griljerad rotselleri: 0, 54 kg CO2e för cirka 600 g
Skillnad: 5.01 kg CO2e
Skillnad i procent: – 90 % CO2e
Köttbullar: 8, 83 kg CO2e för cirka 400 g
Vegobullar: 1,16 kg CO2eför cirka 400 g
Skillnad: 7, 67 kg CO2e
Skillnad i procent: – 86 % CO2e
Janssons frestelse: 1, 48 kg CO2e för ca 1.5 kg
Vegansk Janssons frestelse: – 0,38 kg CO2e för ca 1.5 kg
Skillnad: 1.1 kg CO2e
Skillnad i procent: – 73 % CO2e
Rödbetsallad: – 0, 5 kg CO2e för cirka 800 g
Växtbaserad rödbetssallad: – 0, 25 kg CO2e för 800 g
Skillnad: 0, 25 % kg CO2E
Skillnad i procent: – 50% CO2E
Risgrynsgröt – 1, 83 kg CO2e för cirka 1, 5 kg
Växtbaserad risgrynsgröt – 1, 02 kg CO2e för cirka 1, 5kg
Skillnad: 0, 81 kg CO2e
Skillnad i procent: – 44 % CO2e
Traditionell (animalisk) jultallrik – 2, 328 kg CO2e
Växtbaserad jultallrik – 0, 481 kg CO2e
Skillnad: 1,847 kg CO2E
Skillnad i procent: – 79% CO2e
Källa: Oatly och Rise klimatdatabas
