Landsortskommuner som blir utan miljömiljoner och en kollektivtrafik som gynnar stadsbor. Ny forskning visar att miljöpolitiken måste breddas, annars riskerar omställningen vända i en backlash. ”Det upplevs som att man glöms bort”, säger Jamil Khan, forskare i miljö- och energisystem vid Lunds universitet.
På ett par månader växte Facebookgruppen Bensinupproret 2.0 från en handfull till över 600 000 personer. En missnöjesyttring med vad man upplever som på tok för dyra drivmedel. Återkommande inlägg handlar om att miljöskatterna främst drabbar bilberoende landsortsbor.
– Det är den typen av negativ respons man vill undvika, säger Jamil Khan.
Tillsammans med andra forskare vid Lunds universitet och tranportkonsulter vid TriVector AB och Trogon AB har han tittar på hur en omställning skulle kunna ske, utan att det riskerar slå tillbaka i fler uppror.
– Utgångspunkten är att omställningen måste göras samtidigt som det finns en problematik i att det finns de som får extra kostnader. Men att det är något som måste hanteras.
Vill ha bättre kollektivtrafik
Forskarna har bland annat besökt Odensbacken och Hällefors utanför Örebro, där de genomfört ett flertal gruppintervjuer och diskuterat hur byinvånarna skulle påverkas av en omställning till ett helt fossilfritt resande.
– En sak som kom upp var frågan om vem som har rätt att bo på landsbygden om man inte har råd att ha bil, säger Jamil Khan och fortsätter:
– De flesta sa att de behöver kollektivtrafik för att kunna ställa om.
Samtidigt har tillgången till kollektivtrafiken försämrats avsevärt på landsbygden. Orsaken kopplar forskarna bland annat till en allt för ensidig miljöpolitik.
– Kollektivtrafikens roll har förändrats till att bli så effektiv som möjligt och transportera så många som möjligt.
Resultatet har varit indragna linjer på landsbygden, där underlaget minskat eller inte längre är ekonomiskt försvarbart. De som bodde utanför Hällefors vittnade om att de först skulle behöva ta sig till in till byn och övernatta där för att kunna ta bussen in till jobbet i Örebro.
"Skapas förlorare"
Rationellt ur ett perspektiv, påpekar Jamil Khan. Det är i och mellan städerna som de stora transportvolymerna finns och förutsättningarna är bäst för att ta marknadsandelar från bilismen. Men orationellt ur ett annat.
– Det blir förlorare på landsbygden vilket skapar mindre legitimitet för att faktiskt genomföra en omställning, vilket kopplar till bensinupproret och de gula västarna. Effektivitet kan inte vara den enda aspekten att ta hänsyn till
Ett annat exempel är stadsmiljöavtalet för att skapa hållbara stadsmiljöer, också det en insats som främst riktat sig till storstäder.
Forskningsgruppen har främst tittat på hur landsbygden visavi storstäder gynnas eller missgynnas av en omställning. Men Jamil Khan säger att det också kan gälla fler grupper i samhället.
– Men den analysen har vi inte gjort.
Syre: Har ni några konkreta förslag?
– Man skulle exempelvis kunna tänka sig en differentierad kilometerskatt, där man skulle betala mindre om man bor på landsbygden och har ett större behov av att färdas med bil.
