Radar · Politik

Johnson gör sig redo för avtalslös brexit 

Johnsson säger att man nu gör sig redo på en avtalslös brexit, om inte EU vill kompromissa.

Två gränser i fyra år – kan det vara modellen för brexit?Premiärminister Boris Johnson presenterar i dag sin ”sista” brexitplan, i hopp om en snabb uppgörelse med EU.

I ett tal ber han EU att kompromissa – och varnar för att Storbritannien är redo att lämna utan avtal.

– Jag har bara varit premiärminister i 70 dagar, men jag har redan sett så mycket som gör mig hoppfull, säger Boris Johnson i inledningen av sitt tal på Tory-konferensen i Manchester.

Efter att först ha tackat företrädaren Theresa May för hennes insatser kommer han snabbt in på brexitfrågan, inledningsvis genom att kritisera det oeniga parlamentet.

– Jag känner mig som en idrottare i världsklass – men med en sten i skon. Om parlamentet vore en dokusåpa skulle vi allihop ha blivit utröstade nu. De vägrar att leverera brexit och vägrar att hålla val, säger Johnson.

– Vi kommer att lämna EU den 31 oktober, oavsett vad som sker. Låt oss genomföra brexit, lovar premiärministern.

"Älskar Europa"

Efter att ha kritiserat Labour-ledaren Jeremy Corbyn – som han bland annat jämför med den kortvarige och ålderstigne sovjetledaren Konstantin Tjernenko – kommer Johnson in på brexitfrågan igen.

I dag lägger vi i Bryssel fram våra konstruktiva och förnuftiga förslag. Vi kommer att respektera fredsprocessen och Långfredagsavtalet, lovar Johnson.

– Vi kommer att låta Storbritannien lämna EU med fullständig kontroll över vår handel redan från början. Och vi kommer att skydda vår dyrbara union mellan Storbritannien och Nordirland, säger premiärministern – och betonar att han inte är emot EU:

– Vi är inte något antieuropeiskt parti. Vi är européer. Jag älskar Europa.

Inga Irlandsdetaljer

Enligt tidningen The Daily Telegraph är tanken att Nordirland ska hållas kvar i EU:s inre marknad fram till 2025, men samtidigt vara i en gemensam tullunion med resten av Storbritannien.

Johnson går dock inte in på några exakta detaljer i sitt tal på partikonferensen.

Han lovar dock att ”inte under några omständigheter” ha några kontroller vid eller nära gränsen i Nordirland. Det nordirländska parlamentet och regionalstyret ska ha inflytande över processen samtidigt som Johnson också lovar att skydda ”existerande regelarrangemang för jordbrukare och andra företag på båda sidor om gränsen”.

Johnson betonar att det är en kompromiss som Storbritannien lägger fram och han hoppas att EU också är redo att kompromissa.

– Låt det inte råda något tvivel om att alternativet annars är att vi lämnar utan avtal. Det är inte något vi vill ha. Det är inte något vi strävar efter. Men låt mig säga er: det är något vi är redo för, lovar Johnson i Manchester.

Telefonsamtal

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker kommer klockan 17.15 i eftermiddag att tala i telefon med premiärminister Boris Johnson, uppger kommissionens taleskvinna Mina Andreeva på sin dagliga pressbriefing i Bryssel.

– Vi har också förstått att vi kommer att få en text från Storbritannien under dagen. Vi kommer att lyssna väldigt noga på vad Storbritannien säger, säger Andreeva.
Hon betonar samtidigt att EU verkligen vill ha en uppgörelse med Storbritannien.

James Cleverly, partiordförande i Johnsons Konservativa parti tycker samtidigt att det är dags för EU att öppna för kompromisser.

Storbritannien har varit flexibelt, men en förhandling kräver att båda parter är flexibla. Nu behöver vi se flexibilitet från EU, säger Cleverly till BBC.

Fram till 2025

”Två gränser i fyra år” är vad Telegraph-skribenten Peter Foster kallar planen, som är en sorts kombination av tidigare idéer och den omdiskuterade nödlösningen för Nordirland, som Storbritannien och EU så länge varit oense om.

Planen skapar dock ytterligare komplikationer när kontroller av något slag kommer att behövas mellan Nordirland och Republiken Irland, men också mellan Nordirland och resten av Storbritannien.

Tanken är att det nordirländska parlamentet sedan får avgöra år 2025 om man vill fortsätta inom den inre marknaden.

”Syftet är som jag förstår att ge ett val: det är antingen inget avtal nu och en omedelbar tullgräns eller ett avtal, med pengar, rättigheter etcetera och en ordnad övergång. Förhoppningen är att (Tysklands förbundskansler Angela) Merkel och de andra ska övertala Irland”, skriver Peter Foster på Twitter.

Skepsis i Irland

Samtidigt är Peter Foster själv skeptisk.

”Jag kan inte för mitt liv se hur det här skulle kunna fungera – eller ens vara menat att göra det. Men det kommer att bli intressant att se EU:s reaktion”, skriver Telegraph-reportern.

Enligt brittiska uppgifter har Johnson fått med sig nordirländska unionistpartiet DUP på sin plan. I det självständiga Irland är dock tveksamheten större.

– Av vad jag har sett nu på morgonen skulle jag inte bli för uppmuntrad av det här. Om det föreslås tullkontroller på ön Irland så tror jag inte att det kan vara grund för en uppgörelse. Men låt oss vänta på detaljerna innan vi gör en fullständig bedömning, säger utrikesminister Simon Coveney i Dublin enligt tv-kanalen Sky News.

Enligt irländsk tv kommer Storbritanniens brexitförhandlare David Frost att presentera den brittiska planen för EU under eftermiddagen. Därefter kommer EU:s chefsförhandlare Michel Barnier informera medlemsländerna och EU-parlamentet om innehållet.

Fakta: Kampen om brexit

Storbritannien folkomröstade 2016 om sitt medlemskap i EU. Lämna-sidan vann med 52 procent mot 48 procent. Den 29 mars 2017 informerades EU formellt om det brittiska beslutet och förhandlingar inleddes om ett utträdesavtal.

Avtalet blev klart i november 2018 och har godkänts av kvarstannande EU-länders stats- och regeringschefer, samt den dåvarande brittiska regeringen under premiärminister Theresa May. Det brittiska underhuset har dock tre gånger om sagt nej till avtalet, vilket lett till att utträdesdatumet tills vidare skjutits upp till åtminstone den 31 oktober.

May tvingades avgå i somras och har ersatts av Boris Johnson, som utlovat att landet ska lämna EU när förlängningstiden går ut, oavsett om det då finns ett avtal eller inte. En majoritet i parlamentets underhus har dock drivit igenom lagstiftning som kräver en ytterligare förlängning till början av 2020, om inte underhuset dessförinnan godkänner antingen en uppgörelse eller ett utträde utan avtal.