Det var en gång en moderat kulturminister som besökte Konstfacks vårutställning. Där fick hon syn på ett verk som berörde henne, rent av chockerade henne. Hon gick raka vägen till Konstfacks ledning och sa till dem att genast ta bort verket. Vilket de gjorde.
Konstverket som fick Lena Adelsohn Liljeroth att gå i taket var signaturen Nug:s videoverk Territorial pissing, som visar hur en maskerad person kluddar ner en tunnelbanevagn, krossar ett fönster, hoppar ut på en perrong och försvinner. Ett sätt att pinka in reviret – territorial pissing betyder just revirpinkande.
Det blev början på en debatt om konstens förhållande till juridik, etik och yttrandefrihet, kulturministern fick pinka revir åt sitt parti och konstnären fick bra betalt för sitt verk. Eftersom det cirkulerade på nätet var det i stort sett bara besökarna på vårutställningen som inte fick se det, så alla vann utom Konstfacks konstnärliga integritet.
Elva år senare är det dags igen. Det är Järfällamoderaterna som har gjort en närstudie av konsten i sitt kommunhus och hittat något de inte gillar på en trärelief av Lenny Clarhäll. Tavlan heter I Amelins anda och den är en hyllning till konstnären Albin Amelin (1902–1975). Den föreställer en kvinna framför en fabrik med bolmande skorsten, framför henne står en kaffekanna med en stor röd blomma och bredvid den syns en liten bok i grått mot grå bakgrund, med texten ”Kapitalet” och ”Karl Marx”.
– Det är en plats där vi fattar demokratiska beslut. Då är det inte lämpligt att ha ett konstverk som är en symbol för antidemokratiska värderingar, säger kommunstyrelsens moderata ordförande Emma Feldman till Mitti.
Därför har hon, Emma Feldman själv, beslutat att tavlan inte får hänga där. Och det gör den inte längre. Feldman säger till SVT att hon inte har för avsikt att blanda sig i konsten – I Amelins anda finns ju kvar i kommunens konstsamling.
Under hösten har det varit flera liknande historier i svenska kommuner. Politiska högerinitiativ som handlar om vad vi ska kunna se i offentliga miljöer – man vill plocka bort det ena och styra det andra. Ibland initierade av sverigedemokrater, ibland av moderater. I Sölvesborg har man beslutat att ta bort regnbågsflaggor och inte köpa in ”utmanande samtidskonst”, i Nacka ställde man krav på ”samhällspositiv” gatukonst. Och nu får inte en bok om samhällsekonomi synas på en tavla där demokratiska beslut ska fattas.
Kapitalet är nämligen precis just det. Marx ritar upp en modell för hur arbete skapar ekonomiskt värde och hur det värdet blir kapital, och gör sociologiska studier i arbetarnas villkor. Det är inte antidemokratiskt, Marx var inte antidemokrat. Han såg demokratin som den viktigaste vägen till socialism.
För Moderaterna är det en väg till något annat, för så är det ju med demokrati: man kan tycka olika. Men deras egna demokratiska värderingar har inga djupare rötter i historien. Allmän och lika rösträtt var de emot, och 1919, för hundra år sedan, röstade de nej till kvinnlig rösträtt.
Så ska Emma Feldman egentligen få hänga i kommunhuset? Ska vi inte också ta ner porträtt av kungar, åtminstone de gamla enväldiga, från väggarna i offentliga miljöer?
Nej, låt de spetsprydda despoterna hänga kvar. Häng upp Lenny Clarhälls trärelief igen. Låt regnbågsflaggorna vaja i Sölvesborg. Dagens kulturpolitiska revirpinkande är rena rama kulturrevisionismen, och det är antidemokratiskt.
Efterugnslimpa!
Public service vill de också ta bort, Moderaterna.
